Danskarna får rätt att vägra gratispress

Efter en överenskommelse mellan det danska Konsumentverket och Posten kan hushåll med särskilda klistermärken slippa både reklam och gratistidningar.

– Folk är verkligen genomtrötta på gratistidningarna som bara ger en massa extra papper att bära runt på. Alla ska ha rätt att bestämma vad de vill ha nedstoppat i sin brevlåda, säger Bent Bökman, presschef på danska Konsumentverket (Forbrugerrådet).

I Sverige är någon liknande lösning inte aktuell.

Danskar kan, liksom svenskar, redan säga nej till direktreklam

i brevlådan genom ett ”Nej tack till reklam”-märke vid dörren. Men i takt med att gratistidningarna blivit vanligare har irritationen i Danmark vuxit över att ”nej-märket” inte gällt tidningar.

Forbrugerrådets tidning ”Tænk” gick därför ut i en kampanj med det egna klistermärket ”Nej till gratistidningar”. Det gjorde succé. Med 300 000 spridda märken nådde reaktionerna tunga politiker, som visat stor förståelse för konsumenternas ilska.

– Man kan nog säga att gratistidningarna inte haft en chans. De har fått välja på lagstiftning eller att hitta en frivillig överenskommelse, säger Bent Bökman.

Det nya avtalet innebär att hushåll som vill slippa oadresserade försändelser kan beställa antingen en klisterlapp med innehållet ”Nej till reklam” eller en lapp med innehållet ”Nej till all oadresserad post”.

Svenska dm-nämnden, organ för direktreklambranschen, hade för drygt tre år sedan frågan om att ”Nej till reklam”-märket skulle gälla även gratistidningar uppe. Nämnden backade dock i sista stund.

– Vi vågade helt enkelt inte. Det skulle ha handlat om att begränsa en grundlag, eftersom tryckfrihetsförordningen gäller för tidningar. Det är inte vårt bord att syssla med sådana frågor, säger Axel Tandberg, jurist och sekreterare i dm-nämnden.

Han menar därmed att frågan är låst ur nämndens perspektiv. En lösning skulle enligt honom vara om tidningsbranschens organ Tidningsutgivarna eller Gratistidningarnas Förening tog initiativ till en lösning liknande den danska.

– Vår hållning är att gratistidningarna är bärare av samhällsinformation och därmed gäller reglerna om tryckfrihet. Vi ser inte det här som något egentligt problem. Det har inte funnits någon större debatt i frågan i Sverige, säger Hanna Lind, jurist hos Tidningsutgivarna.

Bent Bökman från danska Forbrugerrådet håller inte med.

– Politisk information i samband med val eller information från din kommun är en sak. Men gratispress full av annonser är något annat. Det måste vara en grundlagsskyddad rätt att bestämma över sin egen brevlåda, säger han.