Minimal palestinsk export till Sverige

Dadlarna visar sig vara paketerade på Steglinge gård utanför Höganäs åt en mindre fruktgrossist i Helsingborg. Importör var det israeliska storföretaget Mehadin, det ena av de två företag som dominerar exporten från Israel till EU. Agrexco är det and­ra, också israelägt.

Det fanns 43 900 handelsföretag i de ockuperade palestinska områdena 2006. Företagen minskar i antal. Exporten är en droppe i havet jämfört med den israeliska.

Näringslivet på Västbanken och i Gazaremsan är bokstavligen instängt på sina områden. En palestinsk exportör av paprika, avokado eller tomater har många praktiska hinder att övervinna, enbart för att ta sig till utskeppningshamnen.

Vägspärrar, sektorsindelning och förbjudna vägar försvårar och fördyrar transporterna inom de ockuperade områdena.

Sedan den andra Intifadan (palestinska upproret) år 2000 bygger israelisk politik på att isolera de två folken i landet från varand­ra. Lastbilar med palestinsk last får inte köra längre än till gränsen mot Israel, där måste de lasta om till en israelisk lastbil som kör vidare till Haifa eller flygplatsen i Tel Aviv. Export ös­terut, via Jordanien, är ännu krångligare och mer kostsam.

En del palestinska chaufförer kringgår förbudet med omlastning genom att köra Israelregistrerade lastbilar genom mindre bevakade gränsövergångar. Men när den så kallade barriären, bokstavligen muren, mellan Israel och de palestinska områdena, blir färdig kommer sådana genvägar att bli omöjliga, skriver Världsbanken i en färsk rapport.

En tredjedel av barriären återstår att bygga.

– I Sverige är det oftast mindre företag som handlar varor från Västbanken, säger Rolf Nordenstedt vid Mehadins svenska kontor i Göteborg. De stora svenska kedjorna gör det inte.

– Vi har ingenting emot att köpa palestinska varor men utbudet har minskat, säger Hans Holmstedt, chef för frukt och grönt vid Axfood.

– För 3–4 år sedan köpte vi palestinska jordgubbar genom israeliska Agrexco. På den tiden gjorde alltså israelerna affärer med palestinierna.

Ett skäl till att svenska importörer håller sig till Israelproducerade varor och ratar de palestinska är att det är enklare – och därmed sannolikt också billigare.

Både den Palestinska myndigheten och staten Israel har handelsavtal med EU. För att stoppa israelisk export från olagliga israeliska bosättningar i de palestinska områdena har tullen en lista på 100–150 svartlistade postnummer i Gaza, på Västbanken, på Golanhöjderna och i Jerusalem. Export därifrån till EU är tillåten men inte tull­befriad.

Det är känt att det fuskas med ursprungsintygen. Är dadlarna i den svensk-danska livsmedelskedjan fuskimporterade?

– Inte alls, svarar Rolf Nordenstedt hos exportören Mehadrin. Dadlarna kommer från ett projekt som engagerar både israeler och palestinier. Det förekommer samarbete, trots kriget. I det här fallet räknas dadlarna komma från ett tredje land. Vad jag vet är inte den Palestinska myndighetens handelsavtal med EU lika gynnsamt som det israeliska.

– När det är öppen konflikt i Israel minskar alltid försäljningen av både israeliska och palestins­ka varor, säger Johan Åkesson vid fruktgrossisten TFC i Helsingborg.