Erik Magnusson: "Tvärstopp för kostsamma politiska reformer"

Hur allvarligt är det ekonomiska läget för Sverige?

Finansdepartementets experter bedömer nu att Sveriges bruttonationalprodukt (värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år) sjunker med 4,2 procent i år.

Det innebär att Sverige och alla svenskar kommer att bli 4,2 procent fattigare under 2009. Det kommer att märkas mer i vissa plånböcker, mindre i andra. Värst blir det naturligtvis för alla som hotas av arbetslöshet.

Regeringen spår att arbetslösheten under 2011 stiger till nästan 12 procent. Med svenska mått är det något av massarbetslöshet. Tidigare har regeringen räknat med att kulmen i arbetslösheten skulle komma i januari nästa år med en arbetslöshet på 8,5 procent.

Varför ändrar sig regering i sin bedömning just nu?

Regeringen behöver en säkrare bedömning av framtiden inför den vårbudget som Borg ska lägga på riksdagens bord om två veckor.

Samtidigt finns det ett behov av ständiga uppdateringar av de ekonomiska prognoserna eftersom det världsekonomiska läget förvärras vecka för vecka. Hastigheten i den globala nedgången är högre än vad någon konjunkturanalytiker kunnat förutspå

För svensk del är det viktigt med trovärdiga framtidsprognoser i och med att Sverige med vår starka exportindustri är starkt beroende av den ekonomiska utvecklingen i andra länder.

Vilka konsekvenser får de nya prognoserna?

De kommer att få omedelbara följder för de framtidssatsningar som är att vänta i den borgerliga regeringens vårbudget. Vi kan förvänta oss ett tvärstopp för alla kostsamma politiska reformer – om de inte har karaktären av stimulanspaket – eller "stabiliseringspolitiska åtgärder" som Borg föredrar att kalla det.

Vi kan förutse en tuff debatt mellan regeringen och oppositionen om statliga stödpengar till de svenska kommunerna. Socialdemokraterna anser att det är viktigt att hålla uppe köpkraften i kommuner och landsting. Det är ett sätt att hålla de svenska hjulen i rullning.

Regeringen kommer för sin del att trycka hårdare på att det är fel tid att höja skatterna för löntagare. En låg skatt skapar hög köpkraft i ekonomiskt dåliga tider.