Digital doktor ger säkrare diagnos

LUND. När andra lade sista handen vid sommarplaneringen satt VD Jörgen Peterson på Exini Diagnostics kontor i forskningsbyn Ideon och räknade pengar.

Skulle det lilla utvecklingsbolaget lyckas ta in tio miljoner kronor i nytt kapital, mitt i lågkonjunkturen?

Intresset visade sig vara större än väntat och i dag noteras Exini på Aktietorget, en handelsplats för mindre bolag.

Artificiell intelligens var länge något som främst förknippades med människoliknande robotar i Hollywoodfilmer. I dag har begreppet spritt sig till mer traditionella områden som medicinteknikbranschen.

Exini Diagnostics har utvecklat en mjukvara som med artificiell intelligens hjälper läkare att analysera röntgenbilder och ställa sjukdomsdiagnos. I botten ligger en databas med hundratals bilder som experter har bedömt. Mjukvaran jämför patienternas röntgenbilder med informationen i databasen.

– Systemet mäter till exempel blodflöde eller skelettillväxt och talar sen om vad som är sjukt och vad som är permanent skadat genom att visa det med olika färger, säger VD Jörgen Peterson.

Förenklat kan man säga att läkaren får tillgång till en digital expertgrupp av kollegor som ger förslag på diagnos. Läkaren har dock sista ordet och kan ändra resultatet utifrån sina tolkningar. Systemet skapar automatiskt en rapport utifrån den diagnos läkaren ställt.

Tanken är att systemet både ska höja patientsäkerheten genom förbättrad analys och samtidigt spara tid när läkarnas arbete effektiviseras. Enligt en vetenskaplig studie ökade säkerheten i bedömningar av misstänkta cancermetastaser i skelett med tio procentenheter när läkarna använde mjukvaran jämfört med att göra en vanlig manuell bedömning.

Den första produkten som diagnosticerar hjärtsjukdomar har redan sålts i några år. I dag använder mer än hälften av alla svenska sjukhus Exinis mjukvara för undersökningarna. En klinisk studie på tusen patienter ska genomföras i USA för att få godkännande att sälja på den amerikanska marknaden.

Samtidigt har intresset vaknat i Mellanöstern och just nu finns 15 testinstallationer på olika sjukhus i Riyadh i Saudiarabien. Vill de fortsätta använda mjukvaran efter testperioden kostar en licens 105 000 kronor. Kostnaden för varje såld produkt är nära noll för Exini. Därför liknar affärsmodellen mer ett mjukvaruföretags än det klassiska medicinteknikbolagets.

Ytterligare två produkter för diagnos av demens och skelettcancer är färdiga och under hösten släpps en mjukvara för diagnos av Parkinsons sjukdom.

Exini är ett exempel på vad som händer när flera olika vetenskapsområden kombineras. Grunden för bolaget är forskning inom så skilda områden som artificiella neurala nätverk, medicin, matematik och bildanalys.

Med tio nya miljoner i kassan är Jörgen Petersons mål att ta bolaget till vinst under slutet av nästa år. Pengarna som just kommit in genom emissionen ska räcka till dess, samtidigt som han planerar att nyanställa en handfull personer.

– Jag ser inte att vi har behov av mer pengar, men vi kommer å andra sidan att göra av med dem vi nu har. Vi har inte gjort en emission för att ha pengar på banken, utan för att få finansiella möjligheter att nå vissa målsättningar, säger Jörgen Peterson, som menar att det gäller att våga satsa för att lyckas.

Han satsade själv när han för två år sedan kom in i bolaget, efter att ha flyttat hem från USA och jobbet som chef inom det amerikanska läkemedels- och medicinteknikföretaget Abbott med bas i Chicago. Han gick från en koncern med mångmiljardomsättning och drygt 70 000 anställda till ett litet Ideonbolag med mindre än en miljon i omsättning och åtta anställda.

– Jag har tillbringat i stort sett hela mitt liv i storkoncerner, så det var en spännande chans att se vad man kan göra med en startup med fantastisk potential.