Öresundsbevakning döms ut

På ett ytligt plan har Öresundsintegrationen varit lyckad. Men avståndet mellan Danmark och Sverige är på många sätt fortfarande stort.

Anna Holm är sedan ett par år vd på den danska pr-byrån Mannovs Sverigebolag. Tidigare var hon informationschef på Öresundsbrokonsortiet och har följaktligen lång erfarenhet av svensk-danska relationer.

Samtidigt som Anna Holm konstaterar att resandet över Öresund överträffat de flestas förväntningar, tycker hon att väsentliga delar av Öresundsintegrationen ännu återstår att genomföra.

Mediernas bevakning av den egna regionen tycker hon är under all kritik.
– För att vi ska få en integrerad Öresundsregion krävs det att de som läser tidningen och ser på tv får bevakning av den. Det får man inte i dag. Då måste man läsa både svenska och danska tidningar och titta på båda ländernas tv-nyheter. Medierna har en viktig roll och jag är besviken över att det inte hänt mer efter alla dessa år.

Bristen på redaktionellt samarbete över gränserna är en viktig orsak till den bristande bevakningen, enligt Anna Holm.
– Det är totalt vattentäta skott mellan svenska och danska medier. Det har gjorts försök, men de har lagts ner och sedan har det inte hänt så mycket. Ett exempel där rapporteringen haltar är finanskrisen där Sverige och Danmark är olika drabbade och i olika faser.

– Det märker vi även inom pr-branschen där det på andra sidan Sundet är andra branscher än i Sverige som är drabbade och efterfrågar hjälp med exempelvis kriskommunikation.

Bristen på rapportering från den del av regionen som ligger på andra sidan landsgränsen smittar av sig på företagens attityder till möjligheterna att nå ut på den danska respektive svenska marknaden.
– Hur många svenskar vet hur näringslivet ser ut i Danmark? Hur ska företagen kunna ha koll på möjligheterna som finns om inte medierna förmedlar det?

Ändå har de skånska journalisterna på ett helt annat sätt än de danska anammat begreppet Öresundsregionen.
– Svenska journalister är mycket mer intresserade av regionen än de danska. Köpenhamn är ett huvudstadsområde och danskarna har inte blicken lika mycket riktad mot Öresund.

Journalistkårens inställning stämmer väl överens med allmänhetens, enligt Anna Holm.
– Det är sällan du hör en dansk tala om Öresundsregionen. Innan bron invigdes gjordes en attitydundersökning. I Danmark var attityden att Öresund är ett vatten som avgränsar Själland mot Sverige. I Sverige var Öresund en möjlighet, vägen till andra sidan och kontinenten. Det tror jag lever kvar.

Medierna är inte ensamma om att behöva jobba hårdare med Öresundsfrågorna. Det gäller även politikerna.
– 1999 gjorde politikerna en rapport ”Öresund – en region i tiden”. De flesta av de hinder som nämns i den är fortfarande olösta.

Den politiska impotensen får till praktisk konsekvens att livet blir krångligare för människorna som lever i Öresundsregionen.
– För den som vill jobba på andra sidan Sundet är det en hel vetenskap. Vad får jag för pension? Hur blir det om jag ska vara föräldraledig? Antingen ska du jobba på ett stort företag som ordnar det åt dig, eller så får du be någon om hjälp. Snart tjugo år efter beslutet att bygga Bron borde man ha nått lösningar.

Det är inte bara verkliga hinder som sätter käppar i hjulet för de dansk-svenska förbindelserna. Näringslivet, inte minst på den skånska sidan, missar affärsmöjligheter på andra sidan Öresundsbron på grund av okunskap, menar Anna Holm.
– Det är många företag som är rädda och inte vet hur man ska göra. Men på andra sidan Sundet finns det en miljonstad med människor som söker efter varor och tjänster.

Att lyckas i kommunikationen över nationsgränsen är något som danskägda Mannov är särskilt intresserat av att hjälpa regionens företag med.
– Företag kan faktiskt jobba med Danmark fast de sitter i Malmö. Vi kan hjälpa till eftersom vi jobbar på båda sidor om Sundet och vet vägarna för att nå ut till kunder.

Den som gör affärer med danskar får vara beredd på att saker inte fungerar riktigt som på hemmaplan.
– Det är ett hårdare affärsklimat i Danmark. De är skarpare på att göra affärer. Svenskarna tror att man är överens och har ett avtal, men det är inte alltid som vi tror. För dansken är ett avtal inte ett avtal utan något man kan ändra längs vägen.

Ofta handlar det om rena språkförbistringar, det är lätt att man missförstår ord eller missar nyanser som är avgörande.

Anna Holm konfronteras också i det egna företaget med kulturskillnaderna. Att svenskarna först diskuterar för att så småningom fatta ett beslut som sedan gäller, medan danskarna beslutar snabbt men sedan ändrar innehållet i beslutet efter hand, kan orsaka irritation.
– Samtidigt som det kan vara frustrerande så är det danska sättet ibland mer kreativt. Danskarna ser ofta på oss svenskar som konservativa och tråkiga, säger Anna Holm.