Tricorona tjänar numera miljoner på klimathotet. Dotterbolagen i
mineralbranschen har blivit en belastning.
– De ska säljas, säger vd Niels von Zweigbergk.
Trots det fortsätter man att kämpa för en gruvbrytning i Billinge.
Det svenska bolaget Tricorona har på kort tid blivit världens näst största
bolag inom handel med utsläppsrätter och klimatkompensation. 2008 omsattes
722 miljoner kronor och vinsten blev 83 miljoner.
– Vi är här för att vi ska tjäna pengar på det. Det är grunden och styrkan med
systemet som Kyotoavtalet har skapat, att man får in privata intressen
eftersom det finns en lönsamhet, säger vd Niels von Zweigbergk.
Tricorona har inte alltid varit i klimatbranschen. I flera år har företaget sålt elcertifikat och 2004 gick de in som delägare i bensinkedjan St1. Två år senare satte företaget kurs mot klimatbranschen och sålde då bensinaktierna – men inte gruvbolagen i gruvindustrin.
Företagen Woxna Graphite, Aros Mineral och Svenska Vanadin är helägda dotterbolag. Svenska Kaolin ägs till 50,6 procent.
I Aros Mineral och Svenska Vanadin finns fyndigheter, men ännu inga miljötillstånd. Woxna Graphite har brutit grafit i Kringelgruvan i Hälsingland och Svenska Kaolin väntar i dagarna på ett miljötillstånd för att öppna en gruva i Billinge i Mellanskåne.
Lars Alm är ekonomichef på Tricorona AB men också vd i Svenska Kaolin AB. Han förklarar att Tricorona startade som mineralföretag.
– Det hette Tricorona Mineral de första fjorton åren, fram till 2003. Då hade man ett antal olika fyndigheter. Det finns en färdig grafitgruva som ligger i malpåse i Hälsingland sedan sju åtta år. Den är inte lönsam. Vi har försökt avyttra den.
Varför gav ni er in i klimatkompensationsbranschen?
– Vi är störst i Sverige på att sälja elcertifikat. Många av våra kunder är de
största förbrukarna av utsläppsrätter i Europa. Så vi satt delvis i
branschen. Sen såg vi att det kunde finnas bättre förtjänstmöjligheter och
vara lättare om vi själva tecknade klimatkompensationsprojekt i Kina.
Har ni några fler miljöansökningar på gång, förutom Billingeprojektet?
– Ja, vi funderar. Koncessionerna varar inte i evighet, har man inte startat
eller ansökt om miljötillstånd får man lämna tillbaka dem.
Vilka fler platser är aktuella?
– Det skulle möjligen vara i Delsbo för Svenska Vanadin. Vi har haft ett
samråd. Tricorona är hundraprocentig ägare och då får fyndigheten ett annat
värde. Då kan det vara enklare att avyttra när det finns ett miljötillstånd.
Lars Alm ser inga problem med att Tricorona bedriver två diametralt olika
verksamheter.
– Vi har ju ingen drift idag. Och om man tänker på gruvan, så är det en massa
miljökrav som vi lever upp till. Jag vet inte om det är värre att producera
grafiten än att använda den i eldfast tegel.
Tricoronas ägande i Svenska Kaolin har varierat genom åren. Först var
kaolinföretaget helägt, för att sedan säljas ut och köpas tillbaka igen. De
senaste åren har Tricorona ägt mellan 40 och 50 procent av aktierna, för
närvarande är man majoritetsägare. Eller som vd Niels von
Zweigbergk uttrycker det:
– Vi är bara en av 1 500 aktieägare.
Ni är majoritetsägare.
– Ja, men verksamheten är inte prioriterad. Alla gruvfyndigheterna är till
salu. Eftersom vi saknat miljötillstånd har det varit svårt att sälja och
aktieägarna har velat att vi ska gå vidare.
Ni står bakom miljöansökan till länsstyrelsen.
– Ja, fast det är ju Svenska Kaolin som söker det, det är inte Tricorona.
Niels von Zweigbergk är dock inte bara vd i Tricorona, han är även ledamot i Svenska Kaolins styrelse. Dessutom delar Tricorona och kaolinföretaget postbox.
Krockar verksamheterna?
– Vår huvudverksamhet ligger långt ifrån gruvbrytning. Jag ser inte att
Tricorona kommer att delta i någon kaolinbrytning. Men man konsumerar kaolin
i Sverige och det importeras från Sydamerika. Då kan man minska
klimatpåverkan.
Gruvan kommer att innebära en betydande miljöpåverkan i Billinge och tre hus
kommer att rivas. Men det sistnämnda säger sig Niels von Zweigbergk inte
känna till.
– Tanken är att det ska göras enligt de regler som finns.
Billinge har lockat Tricorona i sexton år.
Under en prospektering i mitten av 1980-talet hittades kaolinfyndigheten i
Billinge.
1988 startades Tricorona Mineral AB under namnet Wermlands Guldbrytning AB.
1993 förvärvade Tricorona hela rättigheten till Billingeprojektet och bildade
då dotterbolaget Svenska Kaolin AB.
1994 lämnade Svenska Kaolin in en ansökan till SGU om att få bryta kaolin.
1998 beviljade regeringen bearbetningskoncession. Ansökan om miljötillstånd
lämnades in samma år men Miljödomstolen i Växjö avslog 2001. Ansökan
överklagades 2002 men också Miljööverdomstolen sade nej.
2007 lämnades ny ansökan in som just nu är under behandling hos länsstyrelsen.
Huvudverksamheten sedan 2006 är tjänster för klimatkompensation och
försäljning av utsläppsrätter. Bland kunderna finns Ica, Posten, OKQ8 och
WWF.
De fem största aktieägarna enligt den senaste årsredovisningen: Volati Ltd,
Fjärde AP-fonden, Stena Metall finans, E Öhman Junior och NVZ Förvaltning.
I december 2008 fanns totalt 7 516 ägare till 143 403 043 aktier i bolaget.
Affärsområde klimatneutralisering och utsläppsrätter:
Tricorona Climate Partner – beräknar och analyserar kunders miljöpåverkan,
exempelvis resor och uppvärmning. Därefter erbjuds kunden att
klimatkompensera genom investering i olika miljöprojekt i Asien.
Tricorona Carbon Asset Management (CAM) – investerar, utvecklar och handlar
med projekt som skapar utsläppskrediter runt om i världen.
Climate Change Management Sweden.
Carbon Asset Services Sweden.
Carbon Asset Management Sweden.
Carbon Asset Management No 1.
Affärsområde mäkling:
Svensk Kraftmäkling – säljer kontrakt inom el, el-certifikat,
ursprungsmärkning och utsläppsrättigheter.
Affärsområde mineral:
Helägda dotterbolag
Aros Mineral – har brytningsrätten för en wollastonitfyndighet i Västmanland.
Svenska Vanadin.
Woxna Graphite.
Sumåssjön (vilande).
Dalporfyr (vilande).
Majoritetsägt bolag
Svenska Kaolin – Tricorona äger 50,6 procent av aktierna.
Svenska Vanadin
Företaget vill ta upp 880 000 ton vanadinhaltig magnetitmalm (bilden) per år
och vill även bygga anrikningsverk utanför Delsbo i Hälsingland.
Vanadin används som legering i stål, ofta i kombination med krom, nickel,
mangan, bor och volfram.
Woxna Graphite
Under det tidiga 2000-talet bröts grafitmalm i Kringelgruvan i Hälsingland.
2004 avbröts brytningen i avvaktan på att marknaden skulle förbättras.
Svenska Kaolin
1 000 000 ton råvara ska årligen förädlas till 200 000 ton kaolin vid det
planerade dagbrottet i Billinge. För detta krävs ett anrikningsverk. En ny
väg måste dras genom området för att leda ut trafiken på väg 13.
Leran används i dag främst till porslin och bestrykning av papper.
Grafit används för att göra blyerts men går också utmärkt att elda – kan
alltså användas som bränsle.
Reportern Sarah Nylund nominerades till Årets miljöjournalist för granskningen
av klimatkompensationsföretaget Tricorona
25% är glada
0% är likgiltiga