Miljöbolag vill starta gruva

Text: Sarah Nylund
Publicerad 21 november 2009 1.30 Uppdaterad 19 oktober 2010 19.26

Ekonomi.
Svenska Tricorona är en av världens största försäljare av klimatkompensation och utsläppsrätter. Samtidigt ansöker Tricorona om att få starta miljöfarlig verksamhet – via dotterbolag.

Tricorona tjänar numera miljoner på klimathotet. Dotterbolagen i mineralbranschen har blivit en belastning.
– De ska säljas, säger vd Niels von Zweigbergk.

Trots det fortsätter man att kämpa för en gruvbrytning i Billinge.

Det svenska bolaget Tricorona har på kort tid blivit världens näst största bolag inom handel med utsläppsrätter och klimatkompensation. 2008 omsattes 722 miljoner kronor och vinsten blev 83 miljoner.
– Vi är här för att vi ska tjäna pengar på det. Det är grunden och styrkan med systemet som Kyotoavtalet har skapat, att man får in privata intressen eftersom det finns en lönsamhet, säger vd Niels von Zweigbergk.

Tricorona har inte alltid varit i klimatbranschen. I flera år har företaget sålt elcertifikat och 2004 gick de in som delägare i bensinkedjan St1. Två år senare satte företaget kurs mot klimatbranschen och sålde då bensinaktierna – men inte gruvbolagen i gruvindustrin.

Företagen Woxna Graphite, Aros Mineral och Svenska Vanadin är helägda dotterbolag. Svenska Kaolin ägs till 50,6 procent.

I Aros Mineral och Svenska Vanadin finns fyndigheter, men ännu inga miljötillstånd. Woxna Graphite har brutit grafit i Kringelgruvan i Hälsingland och Svenska Kaolin väntar i dagarna på ett miljötillstånd för att öppna en gruva i Billinge i Mellanskåne.

Lars Alm är ekonomichef på Tricorona AB men också vd i Svenska Kaolin AB. Han förklarar att Tricorona startade som mineralföretag.

– Det hette Tricorona Mineral de första fjorton åren, fram till 2003. Då hade man ett antal olika fyndigheter. Det finns en färdig grafitgruva som ligger i malpåse i Hälsingland sedan sju åtta år. Den är inte lönsam. Vi har försökt avyttra den.

Varför gav ni er in i klimatkompensationsbranschen?
– Vi är störst i Sverige på att sälja elcertifikat. Många av våra kunder är de största förbrukarna av utsläppsrätter i Europa. Så vi satt delvis i branschen. Sen såg vi att det kunde finnas bättre förtjänstmöjligheter och vara lättare om vi själva tecknade klimatkompensationsprojekt i Kina.

Har ni några fler miljöansökningar på gång, förutom Billingeprojektet?
– Ja, vi funderar. Koncessionerna varar inte i evighet, har man inte startat eller ansökt om miljötillstånd får man lämna tillbaka dem.

Vilka fler platser är aktuella?
– Det skulle möjligen vara i Delsbo för Svenska Vanadin. Vi har haft ett samråd. Tricorona är hundraprocentig ägare och då får fyndigheten ett annat värde. Då kan det vara enklare att avyttra när det finns ett miljötillstånd.

Lars Alm ser inga problem med att Tricorona bedriver två diametralt olika verksamheter.
– Vi har ju ingen drift idag. Och om man tänker på gruvan, så är det en massa miljökrav som vi lever upp till. Jag vet inte om det är värre att producera grafiten än att använda den i eldfast tegel.

Tricoronas ägande i Svenska Kaolin har varierat genom åren. Först var kaolinföretaget helägt, för att sedan säljas ut och köpas tillbaka igen. De senaste åren har Tricorona ägt mellan 40 och 50 procent av aktierna, för närvarande är man majoritetsägare. Eller som vd Niels von Zweigbergk uttrycker det:
– Vi är bara en av 1 500 aktieägare.

Ni är majoritetsägare.
– Ja, men verksamheten är inte prioriterad. Alla gruvfyndigheterna är till salu. Eftersom vi saknat miljötillstånd har det varit svårt att sälja och aktieägarna har velat att vi ska gå vidare.

Ni står bakom miljöansökan till länsstyrelsen.
– Ja, fast det är ju Svenska Kaolin som söker det, det är inte Tricorona.

Niels von Zweigbergk är dock inte bara vd i Tricorona, han är även ledamot i Svenska Kaolins styrelse. Dessutom delar Tricorona och kaolinföretaget postbox.

Krockar verksamheterna?
– Vår huvudverksamhet ligger långt ifrån gruvbrytning. Jag ser inte att Tricorona kommer att delta i någon kaolinbrytning. Men man konsumerar kaolin i Sverige och det importeras från Sydamerika. Då kan man minska klimatpåverkan.

Gruvan kommer att innebära en betydande miljöpåverkan i Billinge och tre hus kommer att rivas. Men det sistnämnda säger sig Niels von Zweigbergk inte känna till.
– Tanken är att det ska göras enligt de regler som finns.

Bakgrund

Billinge har lockat Tricorona i sexton år.
Under en prospektering i mitten av 1980-talet hittades kaolinfyndigheten i Billinge.
1988 startades Tricorona Mineral AB under namnet Wermlands Guldbrytning AB.
1993 förvärvade Tricorona hela rättigheten till Billinge­projektet och bildade då dotterbolaget Svenska Kaolin AB.
1994 lämnade Svenska Kaolin in en ansökan till SGU om att få bryta kaolin.
1998 beviljade regeringen bearbetningskoncession. Ansökan om miljötillstånd lämnades in samma år men Miljödomstolen i Växjö avslog 2001. Ansökan överklagades 2002 men också Miljööverdomstolen sade nej.
2007 lämnades ny ansökan in som just nu är under behandling hos länsstyrelsen.



Tricorona – en jätte inom klimatbranschen

Huvudverksamheten sedan 2006 är tjänster för klimatkompensation och försäljning av utsläppsrätter. Bland kunderna finns Ica, Posten, OKQ8 och WWF.
De fem största aktieägarna enligt den senaste årsredovisningen: Volati Ltd, Fjärde AP-fonden, Stena Metall finans, E Öhman Junior och NVZ Förvaltning.
I december 2008 fanns totalt 7 516 ägare till 143 403 043 aktier i bolaget.

Affärsområde klimatneutralisering och utsläppsrätter:
Tricorona Climate Partner – beräknar och analyserar kunders miljöpåverkan, exempelvis resor och uppvärmning. Därefter erbjuds kunden att klimatkompensera genom investering i olika miljöprojekt i Asien.
Tricorona Carbon Asset Management (CAM) – investerar, utvecklar och handlar med projekt som skapar utsläppskrediter runt om i världen.
Climate Change Management Sweden.
Carbon Asset Services Sweden.
Carbon Asset Management Sweden.
Carbon Asset Management No 1.

Affärsområde mäkling:
Svensk Kraftmäkling – säljer kontrakt inom el, el-certifikat, ursprungsmärkning och utsläpps­rättigheter.

Affärsområde mineral:
Helägda dotterbolag
Aros Mineral – har brytningsrätten för en wollastonitfyndighet i Västmanland.
Svenska Vanadin.
Woxna Graphite.
Sumåssjön (vilande).
Dalporfyr (vilande).
Majoritetsägt bolag
Svenska Kaolin – Tricorona äger 50,6 procent av aktierna.

Svenska Vanadin
Företaget vill ta upp 880 000 ton vanadinhaltig magnetitmalm (bilden) per år och vill även bygga anrikningsverk utanför Delsbo i Hälsingland.
Vanadin används som legering i stål, ofta i kombination med krom, nickel, mangan, bor och volfram.

Woxna Graphite
Under det tidiga 2000-talet bröts grafitmalm i Kringelgruvan i Hälsingland. 2004 avbröts brytningen i avvaktan på att marknaden skulle förbättras.

Svenska Kaolin
1 000 000 ton råvara ska årligen förädlas till 200  000 ton kaolin vid det planerade dagbrottet i Billinge. För detta krävs ett anrikningsverk. En ny väg måste dras genom området för att leda ut trafiken på väg 13.
Leran används i dag främst till porslin och bestrykning av papper.
Grafit används för att göra blyerts men går också utmärkt att elda – kan alltså användas som bränsle.


Reportern Sarah Nylund nominerades till Årets miljöjournalist för granskningen av klimatkompensationsföretaget Tricorona

Större eller mindre text



4 läsare har reagerat på denna artikel

25% är glada

0% är likgiltiga

50% är nyfikna

25% är arga


Hur reagerar du på "Miljöbolag vill starta gruva"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu