Mikrolån – sparande med samvete

Mikrolån fick stor uppmärksamhet när Muhammad Yunus fick Nobels fredspris 2006. Han hade bevisat att det lönade sig att lita på fattiga, företagsamma människor, som vanliga banker nobbat.

Många svenskar skulle nog gärna välja en PPM-fond med inriktning på mikrolån, om det fanns. Eller en vanlig fond, om banker och nätmäklare erbjöd sådana. Men de lyser med sin frånvaro. Vilket Mikrofinanshuset, landets största aktör inom mikrofinanssektorn, inte tycker är så konstigt.
– Fonder köper andelar i noterade bolag. Men det är väldigt få mikrobanker som är noterade på finansmarknader, förklarar Lars-Olof Hellgren, vd i Mikrofinanshuset.

Mikrofinanshuset är ett paraplybolag för en grupp företag och organisationer inom mikrofinanssektorn. Totalt har de investerat 240 miljoner kronor. Störst i bolaget är Kyrkornas u‑fond, som investerat 137 miljoner i hundratals olika småbanker. Kapitalet kommer från olika kyrkoförsamlingar.

Nordic Microcap Investment är näst störst, med 80 satsade miljoner. Här kan även privatpersoner satsa. Men minsta insats är en halv miljon kronor.
– Det ringer nästan dagligen småsparare som undrar om det finns möjlighet att satsa mindre belopp hos oss, säger Lars-Olof Hellgren.

Någon gång i början av nästa år hoppas han kunna svara ja utan att kräva halva miljoner eller hänvisa till den ekonomiska förening, som också ingår i Mikrofinanshuset. Där kan småsparare satsa 3 000 kronor och hoppas på någon procents återbäring.

Men en vanlig fond, som de flesta frågar efter, blir det inte.
– Vi kommer att erbjuda aktier i ett bolag, som blir delägare i onoterade gräsrotsbanker. Aktierna ska vara billiga, vårt mål är att det ska gå att månadsspara på hundralappsnivå.

Inte heller det svenska aktiebolaget kommer att noteras, alltså finnas på någon börs eller finansmarknad. Vilket gör det svårare för spararen att ta hem vinster jämfört med vanlig fondhandel.
– På sikt vore det bättre med ett noterat bolag, medger Lars-Olof Hellgren. Men vi ska bygga upp lösningar där spararna ska kunna sälja sina aktier, via aktörer som vi samarbetar med.

Lars-Olof Hellgren tror att det kanske kan bli möjligt att skapa vanliga fonder med mikrofinansinriktning om några år.
– Det finns några småbanker som växer.

Men han ser också risker med att fondbolag börjar jaga investeringsobjekt i mikrofinansvärlden.
– Då rusar alla dit och kurserna blir uppblåsta. Det har redan skett i Kenya, där en bank av denna typ noterats och aktierna rusat iväg.