Hjälpsamhet skyddar världens fattigaste

Globalisering är ett stort och omdebatterat begrepp. Att handel och direktinvesteringar kan få både negativa och positiva konsekvenser är inte underligt.

– Det hade jag också väntat mig att finna när jag började med mitt avhandlingsarbete kring ojämlikhet, globalisering och hälsa, säger Therese Nilsson, som i höstas disputerade vid nationalekonomiska institutionen i Lund.

Ett intressant resultat var att sociala klyftor verkar bli större i den rika delen av världen till följd av globalisering medan fattigare länder inte påverkas på samma sätt.

– Handelsliberaliseringar ser alltså ut att öka ekonomisk ojämlikhet i den industrialiserade världen, medan inkomstskillnader inte förändrats i fattigare länder.

När det gäller livslängd finns ett mycket positivt samband med globaliseringen i både hög- och låginkomstländer som valt att bli mer globaliserade.

– Man kan tänka sig att handel, som gör att vi får tillgång till större utbud av varor, men även utbildning och antal läkare, kan vara några faktorer som påverkar hälsan genom globalisering, säger Therese Nilsson.

Ett av de mest oväntade resultaten fann hon när hon tittade närmare på vilka effekter ekonomisk ojämlikhet kan få på hälsa med ett mikroperspektiv.

– Jag hade möjlighet att få data från ett av världens femtio fattigaste länder, Zambia. Skillnaden mellan de få rika och många fattiga människorna är enorm i det landet.

När Therese Nilsson undersökte hälsan i landet, genom att titta på barnens längd i förhållande till deras ålder, såg hon att sambandet med ojämlikhet inte måste vara negativt. Hälsotalen var snarare bättre i de områden där ojämlikheten var högre.

– En teori är att man hjälper varandra mer i ett fattigt samhälle utan sociala skyddsnät. Kanske försäkrar man sig om att få hjälp själv när det behövs om man till exempel delar med sig till dem som fått en sämre skörd.

I vår del av världen kan ojämlikhet i stället bidra till sämre hälsa, kanske därför att man mäter sig med andra och tävlar om vem som har det bäst.

– Det brukar jag tänka på när jag ser löpsedlarna om de dyraste husen i kommunen eller vem som tjänar mest.

Therese Nilsson tycker att det är intressant att granska globaliseringen i både rika och fattiga länder. Extra starkt klappar hennes hjärta för södra Afrika, där hon sedan 2006 tillbringar mycket tid både med forskning och arbete. I Tanzania är hon programkoordinator för trapca, ett mastersprogram som Lunds universitet arrangerar med stöd av Sida.

– Kanske blir det en resa dit igen i vår, men definitivt till hösten i alla fall.

Hon tycker att hon än så länge bara skrapat på ytan till det stora forskningsområdet globalisering, ekonomisk ojämlikhet och hälsa. Hon är glad över att hon får finansiering för att gå vidare tillsammans med andra forskare, bland andra Andreas Bergh som är medförfattare till delar av avhandlingen.