Lång utbildning lönar sig inte alltid

Arkitekt, psykolog, socionom och logoped - flera av de mest populära utbildningarna vid Lunds universitet riskerar att bli en urusel ekonomisk investering för studenterna.
Sydsvenskan har jämfört de mest eftertraktade utbildningarna (flest sökande och högst intagningspoäng) med Sacos beräkningar av olika akademikergruppers så kallade livslöner, lön efter skatt och amortering av studieskuld.

Sämst ställt är det med socionomerna. För dem hade det varit mer lönande att skrota akademisk utbildning och istället börja arbeta direkt efter gymnasiet.
Efter tre och ett halvt års studier är den rekommenderade ingångslönen för en offentligt anställd socionom 20 500 kronor. En svag löneutveckling gör sedan att det tar flera år för socionomen att nå upp till samma månadslön som en person som började arbeta direkt efter gymnasiets treåriga samhällsprogram. Därefter fortsätter socionomen att betala av på studieskulden i ytterligare tio, femton år. När de två går i pension, vid 65 års ålder, kan socionomen räkna in en livslön som är 6 procent lägre än den gymnasieutbildade samhällsvetarens.

Läget för logopeder, psykologer och arkitekter är marginellt bättre. Det påslag på lönen som fyra till fem års akademiska studier medför, kompenserar under en livstid med nöd och näppe kostnaderna för studiemedel och förlorad inkomst under studieåren.
Enligt Staffan Carenholm, förbundsdirektör på Sveriges arkitekter, är den genomsnittliga utbildningstiden för en arkitektstuderande på KTH, Kungliga tekniska högskolan, i Stockholm sju år. Nettolivslönen för en arkitekt blir därefter omkring tio miljoner kronor, vilket ganska exakt motsvarar livslönen för en person med enbart naturvetenskaplig gymnasieexamen.

En nyutexaminerad arkitekt har 22 000- 23 000 kronor i månadslön. Få chefsjobb och pressade villkor på marknaden gör att medellönen för en arkitekt idag ligger på runt 30 000 kronor i månaden, berättar Staffan Carenholm.
- Sjuttiofem procent av arkitekterna arbetar inom det privata näringslivet, en stor del av dessa finns på små arkitektkontor där karriärmöjligheterna är begränsade. Slutlönen ligger på omkring 40 000 kronor, alltså utbildar man sig inte till arkitekt för lönens skull, säger han.

Den som i första hand är ute efter hög ekonomisk avkastning på sin examen bör enligt Sacos statistik satsa på en av de kortare utbildningarna - eller ett yrke med bra löneutveckling.
Högst nettolivslön har civilekonomer och läkare. Efter skatt och amortering av studieskuld är deras livsinkomst i genomsnitt 30 procent högre än gymnasistens. Även jurister finns med i toppen.
Vad beror det då på att så många söker sig till dessa långa och krävande utbildningar, som uppenbarligen ger dålig ekonomisk lön för mödan?

Sacos ordförande Anna Ekström påpekar att det finns andra faktorer än lönen att ta hänsyn till vid valet av utbildning.
- Det gäller att trivas med sitt yrke också. Man måste använda både hjärta och hjärna när man väljer utbildning, säger hon.
Ett stort problem är enligt Anna Ekström att löneskillnaderna i Sverige är för små. Lönesättningen används inte till att premiera utbildningssatsningar och prestationer, utan har blivit ett redskap för att utjämna löneskillnader, menar hon.
- Om utbildning ska löna sig så måste löneskillnaderna bli större, erfarenhet och kompetens måste premieras.
Låga löner och dålig löneutveckling är problem som flera fackförbund, även de med höga nettolivslöner, påpekar.

För socionomerna skiljer det inte mer än ett par tusen kronor mellan ingångslön och slutlön. Markus Furuberg är ombudsman på socionomernas fackförbund, Akademikerförbundet SSR.
- Ingångslönen kunde vara bättre, men lönespridningen är ett betydligt större problem. Det är stötande när skillnaden mellan en nyutexaminerad socionom och en med tjugo års yrkeserfarenhet inte är mer än tvåtusen kronor. Det är inte bra för motivationen, säger han.

Att det offentliga har näst intill monopolställning som arbetsgivare, och att vårdande yrken av tradition inte värderas särskilt högt, är faktorer som håller nere lönerna, menar Furuberg.
Trots att juristerna utgör en av de bäst betalda yrkesgrupperna, medianlönen för en bolagsjurist med examen från 1973 eller tidigare ligger på 75 000 kronor i månaden, är Maria Sundling, ombudsman på Jusek, inte helt nöjd med medlemmarnas löner.
- I förhållande till andra svenska utbildningar ligger vi på en hyfsad nivå. Jämför du däremot med andra länder är den svenska juristkårens löner inte imponerande, säger hon.