Ny teknik avgör sädkvaliteten snabbt

LUND. Nu görs stickprov för att värdera hela spannmålspartier, så kallade bulkprov.
Det provet avgör hela partiets användning till olika ändamål som mjöl, vodka, pasta, popkorn eller foder, eller så eldas hela partiet upp om det anses odugligt till föda.
- Men detta är ett gigantiskt slöseri världen över. För det finns en helt formidabel skillnad i kvalitet mellan kärnorna i till exempel vete, säger Bo Löfqvist.

Efter ett internationellt yrkesliv inom livsmedel, bland annat tjugo år som chef för dotterbolag till danska dryckestillverkaren Carlsberg, funderade han på hur man bäst kan ta fram alla goda egenskaper från alla korn.
- Genomsnittsmätningar är slöseri, menar han. Stickprov visar aldrig hela sanningen.

För i själva verket finns de goda kvaliteterna i allt spannmål. Och varje kärna kan kvalitetsbestämmas.
Därför uppfann Bo Löfqvist en ny supersnabb sortering, som kallas TriQ-tekniken.
Den kan i industriellt bruk generera enorma belopp i form av rätt använda kärnor inom livsmedel.

Upp till tre kvaliteter kan avgöras samtidigt i en svindlande hastighet på tio ton spannmål per timme.
- Metoden är den enda som kan sortera kärnor på den nivån, säger Kalle Löfqvist, 37, son till Bo och likt syskonen delägare i bolaget i Lund.
Systemet har en detektormodul och en ejektormodul, som båda styrs av den hemliga tekniken.

På en fabrik i Österrike står Bomills första maskin. Efter varje test där lyfts den hemliga utrustningen ut för att säkra patentskyddet.
Bolaget planerar nu för fortsättningen och söker investerare. I år ska en godsägare i Skåne i stor skala testa Bomills maskiner.

Den nya tekniken kan jämställas med separatorns intåg i mjölkhanteringen.
- Istället för att fortsätta att bara skumma grädden på gården gjorde separatorn att hela mejerisektorn kunde industrialiseras, säger Kalle Löfqvist.

Nu finns hundratals former av mjölkprodukter. På samma sätt kan den totala kärnsorteringen kvalitetsbestämma spannmål i många nivåer.
Varje kärna kan få sin rätta användning. Resultatet blir i varje fall mindre slöseri med kärnor, mera precision, menar Bo Löf-qvist.
- Alla skördar blir därmed bra skördar, säger han.
Redan idag kan kärnor analyseras i laboratorium. Men det går långsamt. En laboratorieassistent kan, enligt Löfqvist, analysera en miljon kärnor under sitt yrkesliv.
- Med vår maskin gör vi 25 miljoner analyser i timmen.

Att sortera 10 procent av årets veteskörd i hela EU kräver 2000 maskiner som kan sortera 2,5 ton per timme.
- Varje maskin kan generera ett årligt mervärde på mellan två och 10 miljoner kronor. För all skörd ger det 4 till 20 miljarder i adderat värde, filosoferar Bo Löfqvist.
Embryo till något stort?
Och sett i det ljuset är det lilla bolaget Bomill en liten flugskit, menar han.
- Vi är kanske embryot till ett nytt storföretag, som till exempel Alfa Laval. Därför behöver vi snabbt få samarbete med en stor spelare för att försvara våra patenträttigheter. Ett försök i höst med Carlsberg kan leda till fortsatt samarbete i någon form.

Patent gäller i de flesta länder. Även i Indien och Kina, eftersom maskinen också kan sortera ris.
Och där finns de riktigt stora marknaderna.