BRYSSEL. – Ingen kan överblicka när vi når en vändpunkt, medgav finansminister
Anders Borg när EU-toppmötet i Bryssel var över.
Många fruktar att klimatet blir krisens nästa offer.
Sällan har så många politiker sneglat på börskurvorna så ofta och med så stor
bävan som EU:s ledare under två dagars toppmöte i Palais Justus Lipsius.
Först gick kurserna upp, sen dök de ner, så hackade de sig upp lite grand –
och så rasade de igen.
För regeringscheferna och finansministrarna på mötet stod det klart: det som
var en finanskris förvandlas nu snabbt till en elak lågkonjunktur med
utslagna företag och arbetslöshet som följd.
Räddningsplanen för Europas banker är bara början, förklarade Frankrikes
president Nicolas Sarkozy, som i höst leder unionen.
I dag flyger han tillsammans med EU-kommissionens ordförande José Manuel
Barroso till USA för att möta president George W Bush i Camp
David.
Där ska han lansera en idé som också den brittiske premiärministern Gordon
Brown och Tysklands förbundskansler Angela Merkel talat sig varma för: ett
nytt globalt regelverk för att hantera kriser.
På 1940-talet skapades Bretton Wood-systemet som gjorde IMF (Internationella
valutafonden) till världsekonomins vakthund. Nu behöver det förnyas och
Sarkozy vill samla världens mäktigaste länder i G8-gruppen bakom en reform
redan i höst.
På EU-toppmötet pekade tvivlarna på att det knappast lär hända, eftersom Bush
är en ”lame duck” och en ny president flyttar inte in i Vita huset förrän
till årsskiftet.
– Idén att fixa det i höst är rätt puckad. Det finns ju ingen att tala med i
USA, uttryckte en diplomat i toppmötets korridorer det.
Sverige tror att det avgörande för att lugna marknaden nu är att EU-länderna
nu så snabbt det går inför räddningsplanen nationellt. Anders Borg lovade en
proposition till riksdagen redan ”om några dagar”.
– Vi har lagt tre viktiga grunder här: Vi ska ha statliga garantier för att
återställa likviditet och förtroendet mellan bankerna. Vi skapar möjlighet
för staten att ingripa och säkerställa ägarkapital i banker som har
bekymmer. Och vi skapar bankakuter för att rekonstruera de banker som inte
fungerar, förklarade han.
Och slog i samma andetag fast:
– Det är exakt så man ska hantera en bankkris!
Men marknaden tycks ju inte vara nöjd?
– Kom ihåg att ingen av de tre delarna är på plats nationellt ännu. Men visst,
det finns absolut ingen anledning att blåsa faran över.
Kommer Sverige att behöva utnyttja alla delarna av paketet?
– Likviditetsgarantin alldeles säkert. De båda andra grunderna skapar vi för
framtida säkerhet.
Flera EU-ledare med Sarkozy i spetsen ville att toppmötet skulle utlova
statliga stöd till industriföretag som drabbas av lågkonjunkturen. Nyligen
krävde de europeiska biltillverkarnas organ Acea miljardbelopp.
Men trots att Volvo nyligen lagt stora varsel sade Fredrik Reinfeldt nej och
lyckades få stödet struket ur mötets slutdokument.
– Vi ska inte ha några industriakuter, slog han fast.
Hetaste striden på toppmötet uppstod när ett stort antal länder tog den
ekonomiska krisen som förevändning att tumma på sina löften om klimatet.
I fjor lovade EU att minska utsläppen av växthusgas med 20 procent till år
2020 – med 30 procent om USA, Kina och Indien ansluter sig till FN:s
klimatavtal i Köpenhamn i december 2009.
I december i år ska EU spika hur målen ska uppnås.
Men nu hävdar sju östländer med Polen i spetsen att de inte har råd att ställa
så höga krav på sin kolslukande industri. Även Tyskland och Italien kräver
lättnader för sina företag.
– Italiens ekonomi är absolut inte i skick att klara de kostnader som de här
klimatreglerna kräver, sade premiärminister Silvio Berlusconi.
På den avslutande presskonferensen lovade Nicolas Sarkozy att klimatmålen och
tidtabellen ligger fast:
– Nu är det upp till oss att finna lösningar för de länder som har uttryckt
oro.
Men Fredrik Reinfeldt fruktar att EU:s klimatmål blir den ekonomiska krisens
nästa offer.
– Vi ska inte göra oss några illusioner, sade han. Konflikten är inte över.