Livsmedelshandeln har på några få år fördubblat försäljningen av hälsodrycker
spetsade med nyttiga bakterier. Produkter som påstås få ordning på oroliga
magar eller stärka vårt immunförsvar har gått från att vara nischvaror till
att ha en självklar plats i våra kundvagnar.
Men gör verkligen produkterna den nyttan tillverkarna hävdar i sin
marknadsföring?
– Det är mycket snack och lite verkstad. Även om de är rätt bra som livsmedel
finns det avgjort en övertro på deras positiva verkan, säger Elisabeth
Norin, docent vid institutionen för Mikrobiologi, tumör &
cellbiologi vid Karolinska Institutet.
Yoghurt eller fruktdrycker med tillsatta bakterier har funnits sedan
1970-talet i Sverige. Länge sågs de som profilprodukter för konsumenter som
vill testa nya vägar för att bota magproblem. Provivas nypondrycker och
blåbärsdrycker med bakterien Lactobacillus plantarum 299v är välbekanta
inslag på livsmedelshyllan.
Men de senaste åren har marknaden exploderat. Hälsoprodukter har i dag egna
sektioner i butikernas mejeriavdelningar.
Senaste tillskottet är Actimel, en nyhet från livsmedelsjätten Danone som sägs
stärka kroppens försvar.
Trots att allt flera företag slåss om kunderna pekar säljkurvorna kraftigt
uppåt för dem alla.
– Den ökade konkurrensen hämmar oss inte alls, snarare tvärtom. När det finns
mycket att välja på blir kunderna nyfikna och vill gärna testa vad som
fungerar bäst för dem, säger Anders Ahlström, ansvarig för Proviva hos
Skånemejerier.
I år säljs det runt 25 miljoner liter Proviva. Försäljningen har ökat årligen
med 15–20 procent under de senaste fem åren.
Även konkurrenternas säljsiffror pekar i samma riktning.
– Det finns två skäl till att försäljningen ökar. Våra produkter fungerar.
Kunderna upptäcker att de hjälper. Samtidigt sprids kunskapen om att de
finns genom marknadsföringen, säger Kajsa Olsson, projektledare på Arla.
Tillverkarna lyfter i marknadsföringen flitigt fram att dryckernas
hälsobringande verkan har bevisats i vetenskapliga undersökningar.
– Visst kan produkterna ha en positiv effekt. Men studierna de hänvisar till
är inte tillräckligt grundliga och granskar du materialet noggrannare
upptäcker du att företagen refererar till samma bakgrundsmaterial oavsett
vara, säger Elisabeth Norin.
Hon ser inga skäl till att en vuxen, frisk person aktivt ska avstå från
hälsodryckerna, men har flera reservationer när det gäller poängen med att
köpa dem:
Mängden som krävs.
Ensidigheten.
Bristande innehållsdeklaration.
– Om produkterna var så fantastiska som tillverkarna påstår skulle bakterierna
stanna i tarmen och växa till sig. Men i praktiken rinner nästan allt rakt
igenom. Du måste dricka produkten varje dag, kanske mer än en gång för att
tillföra den mängd nyttiga bakterier kroppen anses behöva. Det är ju så
klart bra för tillverkarna som får sälja.
Dryckerna på marknaden innehåller i de flesta fall en typ av bakteriestam som
tillförs tarmen. Men tarmfloran är obegripligt rik och varför bara tillföra
en enda sorts bakterie? Forskare antar att varje människa har minst tusen
olika bakteriearter i tarmen.
– Risken finns att du slår ut delar av den nyttiga tarmflora du redan bär på
om du ensidigt tillför andra bakterier. Det är sannolikt inte lyckat att bli
en typisk Arla- eller Provivadrickare. Variera produkterna om du köper dem.
Om bakterier som tillförs ska göra nytta, krävs det att de kommer i stora
mängder. Det handlar om minst tio miljarder bakterier per dag. Hur många
bakterier som finns i förpackningen du köper finns det ofta ingen
information om.
– Även om det fanns kan det vara svårt att veta hur många av de tillförda
bakterierna som faktiskt är vid liv när du väl sätter i dig drycken, säger
Elisabeth Norin.
Visst kan dryckerna hjälpa till att lindra en diarré eller kanske förkorta en
infektionsperiod med någon halvdag. Men att de fungerar förebyggande tvivlar
Elisabeth Norin på.
– Tillverkarna skulle nog gärna påstå att de har drycken som stoppar
turistdiarré, men de saknar tydliga belägg för att det är så.