Finansminister Anders Borg och hans 26 EU-kollegor tillbringade hela lördagen
instängda med olösta frågor om hur bankernas kapital ska öka, hur krisfonden
EFSFS:s pengar ska räcka längre och hur banker ska förmås att ta en större
del av smällen när Greklands skulder skrivs ner.
– Vi har haft ett bra möte och gjort en del framsteg, framför allt när det
gäller banksidan, sade Borg efter mötets slut.
Enligt Borg är det just krisfonden EFSF:s framtida roll i krishanteringen som
är svårast att komma överens om. Han räknar med att det blir en uppgörelse
kring krisfonden under söndagens toppmöte och det toppmöte som planerats
till på onsdag.
Enligt Borg är det oklart i vilken utsträckning svenska banker kommer att
beröras konkret av den krisplan man nu försöker ta fram.
– Det får vi se. EBA (EU:s bankmyndighet) måste ju titta på exakt vad det
betyder, säger han.
Han tillägger att det behövs en "betydande reduktion" av den grekiska
statsskulden.
– Detta måste man enas om inom kort, så att vi får en konstruktiv lösning.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel säger att samtalen går framåt, men att
det inte kommer att tas något beslut före onsdag.
Men Frankrikes president Nicolas Sarkozy talade om framsteg efter ett
telefonsamtal Tysklands förbundskansler Angela Merkel och sade att de kommer
att fortsätta arbeta under natten.
– Det görs framsteg, vi kommer att jobba i kväll, sade Sarkozy till reportrar
när han anlände till Bryssel.
Enligt AFP har EU-länderna förhandlat om en bank-rekapitalisering på "107–108
miljarder euro", vilket är något mer än de siffror som nämnts tidigare. Den
andra stora knäckfrågan är hur krisfonden EFSF ska förstärkas. Enligt Borg
är det den svåraste frågan att lösa. Det handlar om tekniskt finlir i den
högre ekonomiska skolan, där tungviktarna Tyskland och Frankrike haft
oerhört svårt att enas.
Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker förnekade inte siffran, när han
tog en rökpaus under mötet. Helt klart måste bankerna ta mer än de 21
procent som de lovade i somras.
– När jag säger att det ska öka, då handlar det om en massiv ökning, sade
Juncker.
En av knäckfrågorna är hur EFSF:s 440 miljarder euro ska räcka längre. Det
handlar om tekniskt finlir i den högre ekonomiska skolan, där tungviktarna
Tyskland och Frankrike haft oerhört svårt att enas.
Nu finns bara två förslag kvar på bordet. Det ena är en sorts
försäkringslösning, det andra är att skapa en fond i fonden. Båda lockar med
att ta en del av förlusten om investerare som köper obligationer av
krisländer förlorar pengar.
– Principen att stärka EFSF med privata pengar är något som alla kan skriva
under på, men hur framgångsrikt det blir är osäkert, sade Nederländernas
finansminister Jan Kees de Jager.
– Hur mycket vi kan dra in är något vi tittar på, tillade han.
En rapport visar att bankerna måste gå med på en skuldlättnad på 60 procent
till Grekland, om inte euroländerna ska behöva betala mer.
Helgen avslutas med dubbla toppmöten på söndagen.