Bush besviken över omröstningen

Ekonomi.
Representanthuset i USA röstade ner det finansiella krispaketet på 700 miljarder dollar. President Bush är ”mycket besviken” över omröstningen och landet står nu inför en svår kris uppger en talesman för Vita huset.

NEW YORK. USA:s finanskris kan nu förvärras ytterligare efter att representanthuset röstat ned det stora räddningspaketet på 700 miljarder dollar. Kongressens dramatiska nej utlöste det största börsraset i Wall Streets historia.

Bakslaget i representanthuset kom inte som en fullständig överraskning men var ändå anmärkningsvärt i och med att inget mindre än USA:s finansiella stabilitet står på spel. Räddningspaketet på 700 miljarder dollar – 4 600 miljarder kronor – var av en omfattning utan historiska motsvarigheter och hade efter maratonlånga förhandlingar fått stöd av såväl Vita huset som demokratiska och republikanska ledare i kongressen.

Det är oklart vilka politiska åtgärder som nu kan vidtas för att med statliga ingrepp stävja finanskrisens skadeverkningar. En planerad omröstning i senaten blir tills vidare meningslös i och med att kongressens båda kamrar måste ge sitt klartecken.

Möjligen kan en reviderad stödplan accepteras av representanthuset, som nu ställer in det uppehåll i arbetet som skulle inletts den här veckan. Istället för att bedriva valkampanj på hemmaplan får ledamöterna arbeta fram ett alternativt lagförslag.

Skepsis kring räddningspaketet drev ner aktiekurserna i New York redan tidigt på måndagen. När beskedet kom från kongressen om att stödpaketet avvisats förstärktes börsfallet som slutade på minus 6,6 procent enligt Dow Jones – det största raset på en dag. Utsikterna för USA-ekonomin ter sig nu än mer osäkra.

Utfallet i representanthuset är också en monumental motgång för president George W Bush som inte längre har mycket kvar av sin ledarauktoritet när hans åtta år i Vita huset närmar sig sitt slut. Trots att han varnat för både finanspanik och en smärtsam recession när han vädjat till kongressen att anta räddningspaketet klarade han inte ens att få rättning i de egna leden.

När stödpaketet röstades ner med siffrorna 228–205 var det visserligen många ledamöter i båda partierna som revolterade. Men motståndet var mest påtagligt bland Bushs partikamrater. Mer än två tredjedelar av representanthusets republikaner valde att utmana Vita huset genom att rösta nej.

Enligt en talesman för Vita huset var president Bush mycket besviken när han fick höra resultatet av omröstningen. Han samlade sina rådgivare till ett möte för att ta ställning till vilka steg som nu kan tas mot finanskrisen.

Uppenbarligen räckte inte den kompromiss som tagits fram för att blidka tillräckligt många republikaner som visat ett växande missnöje med president Bushs expansiva finanspolitik. De vill inte vara del av en rekordstor statlig marknadsintervention som går stick i stäv mot den konservativa ideologi de predikat.

Många kongressledamöter, såväl demokrater som republikaner, har också tagit intryck av en vrede som kommit till uttryck bland många USA-väljare. Ilskna frågor har ställts om varför skattebetalarna ska tvingas undsätta överbetalda Wall Street-bankirer som hanterat andras pengar vårdslöst och utan ansvar.

När bara fem veckor återstår till president- och kongressvalen kan det ha framstått som alltför riskabelt att gå emot en känslofylld väljaropinion.

Krispaketets väg

21 september: Efter Lehman Brothers kollaps och fler bankers hotande undergång lägger USA:s finans­minister Henry Paulson fram ett stort åtgärdspaket. Staten ska satsa 700 miljarder dollar – 4 600 miljarder kronor – för att rädda finanssektorn. Åtgärden är den största statliga interventionen i USA:s historia sedan depressionen på 1930-talet.

23 september: Kritiken mot paketet växer, både från allmänheten och partierna. Demokraterna vill ha bättre kontroll över pengarullningen till finanssektorn samt hjälp till hushåll som drabbats av bolånekrisen. Republikaner tycker kris­paketet luktar socialism.

24 september: President­kandidaterna John McCain och Barack Obama avbryter valkampanjerna för att tillsammans med president Bush försöka övertyga sina partier om att krispaketet måste godkännas.

25 september: En preliminär uppgörelse är ytterst nära i kongressen, men fälls i sista stund av republikanskt motstånd.

26–28 september: Efter en helgs intensiva förhandlingar är ett modifierat krispaket framförhandlat med kongressens ledare på söndagen. Nu ska det godkännas i kongressens två församlingar, senaten och representanthuset.

29 september: Krispaketet röstas ned i representanthuset.

Fler artiklar om Finanskrisen
blog comments powered by Disqus

Författare: Lennart Pehrson
Publicerad 30 september 2008 11.06
Uppdaterad 30 september 2008 11.06

Ekonomi
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu