Carnegie får låna 5 miljarder

STOCKHOLM. Riksbanken har beviljat en lånekredit på fem miljarder kronor till Carnegie, enligt pressmeddelanden från de båda parterna.

– Det är bra att både Riksbanken och Riksgäldskontoret gör sitt för att säkra den finansiella stabiliteten, säger finansminister Anders Borg, på möte med sin nordiska kolleger i Helsingfors, med anledning av Carnegies nya kredit hos Riksbanken.

Enligt Carnegie innebär beskedet inte att hela krediten på fem miljarder kronor kommer att utnyttjas.

Riksbanken bedömer att Carnegie fortfarande är ett solitt företag, enligt Mattias Persson, chef för avdelningen för finansiell stabilitet hos Riksbanken, till TT.

Är ett bolag som behöver låna upp till fem miljarder kronor friskt?

– Det har uppstått en akut likviditetsbrist. Vi och Finansinspektionen har gått igenom tillgångar och skulder och bedömningen är att företaget har mer tillgångar än vad det har skulder. Det är det som ligger till grund, det finns tillgångar och kapital. Vad som inte finns är likviditet, säger Mattias Persson.

Carnegie har ont om kontanter?

– Ja, det är det som problemet.

Något datum för när pengarna ska betalas tillbaka finns inte.

– Det här är tillsvidare men det ska ses som ett kort lån. Det är inga långsiktiga lån utan något för att hantera den akuta likviditetskrisen, säger Persson som räknar med att Riksbanken kommer att få igen pengarna.

I måndags fick Carnegie en kredit på en miljard kronor av Riksbanken. Den krediten ansågs då vara tillräcklig.

Vad är det som hänt under natten?

– Det är ingenting som har hänt. Den utökade krediten är en signal utåt till våra kreditgivare. Kreditramen på fem miljarder kronor ger oss en ytterligare flexibilitet och stabilitet, säger Andreas Koch, IR-chef på Carnegie.

– Och det gäller inte minst vad som hänt på aktiemarknaden.

Det har florerat rykten på aktiemarknaden att några av Carnegies kreditgivare tvekat att fortsätta finansiera Carnegies verksamhet.

– Vi hade i fredags en aktör som ville bli mer restriktiv i sin utlåning till oss. Det var det som gjorde att vi vände oss till Riksbanken, säger Andreas Koch.

Den nye storägaren i Carnegie Patrik Enblad är positiv till den utökade kreditramen. I fredags gick han och kompanjonen Anders Böös in som storägare i banken med nästan tio procent av aktierna.

– Det är ett likviditetsproblem och kunder och aktieägare blir oroliga. Det är bra att Riksbanken gått med på den här utökade kreditramen i ett oerhört besvärligt läge.

Han har redan haft en del kontakter med andra aktieägare och styrelsen för att diskutera bolagets framtid och ägarsituation. Men vill inte kommentera om vad dessa kontakter kan tänkas leda till.

Finansinspektionen (FI) bötfällde förra året Carnegie med 50 miljoner kronor på grund av bristande riskkontroll. Och nu riskerar bolaget ännu en gång att straffas för samma försummelse. FI ska nu bland annat granska det faktum att Carnegie har en enskild osäker fordran på en miljard kronor.

– Vi har påbörjat ett sanktionsärende och överväger att meddela en sanktion mot banken, säger Joakim Schaaf.