Därför blev kronan en skvalpvaluta

Onsdagen den 26 augusti 1998 hittade Carl Bildt på ett nytt ord.
- Skvalpvaluta, sade moderatledaren om den svenska kronan.
En sån där som skvalpar häftigt när det blåser ute i världen.
Göran Persson känner igen ett språkligt genidrag när han ser det, och fördömde omedelbart Bildts ordval.
- Oansvarigt, sade statsministern.
Men det var för sent. Redan på torsdagen var skvalpvalutan högsta mode i rubrikerna. Och till helgen var den ett fast etablerat kampord för dem som vill byta Sveriges valuta mot EU:s.
Det har den varit sedan dess.

Hösten 1998 var det valrörelse. Den sjunkande kronkursen satte färg på debatten.
Göran Persson hävdade att själva ordet skvalpvaluta sänkte kronans värde.
Carl Bildt skyllde kronfallet på socialdemokraternas vägran att knyta kronan till euron.
Finansminister Erik Åsbrink hävdade att marknaden förväxlade Sveriges krona med Norges.
De flesta var överens om en sak: världens valutahandlare förstår inte hur mycket en krona egentligen är värd.

Nu har det gått tre år. Marknaden begriper fortfarande inte.
En dansk krona kostar nästan en och trettio, vilket varje bildad svensk vet är minst trettio öre för mycket.
Kronans låga värde är fortfarande ett samtalsämne, inte minst efter de dyra utlandssemestrarna.
Något klös i partipolitiken vill det däremot inte bli.
Visserligen träter partiledarna ständigt om vilken politik som skapar störst förtroende för den svenska ekonomin, och därmed för kronan.
Men själva valutakursen är aldrig huvudämne för en politisk debatt.
Ändå finns det en åtgärd som säkert skulle stärka den svenska kronan: att knyta dess värde till euron, EU:s gemensamma valuta.
Det gör man genom att gå med i den europeiska växelkursmekanismen ERM2 (Exchange Rate Mechanism).
Om Sverige berättar att man vill göra det kommer kronkursen att stärkas. Det är de flesta ekonomer överens om.
Då blir våra svenska pengar mer värda.

Men inget av de sju riksdagspartierna vill knyta kronan till euron nu.
Danmark har gjort det. Därför kostar en dansk krona nästan trettio öre mer idag än i början på 1990-talet.
Varför de och inte vi?
För några år sedan skulle svaret ha varit självklart: chocken efter den stora valutakrisen.
Den inföll hösten 1992. Då var kronan knuten till EU-valutan. Men Sveriges ekonomi var i gungning. I november tvingades regeringen ge upp den fasta växelkursen, och se kronan försvinna i djupet.
Den svenska krisen varade i flera år. Att knyta ihop kronan med andra valutor var otänkbart.
Nu är det annorlunda. Sveriges budget går med överskott, inflationen är blygsam, räntorna låga och ekonomin i gott skick.
Men nu finns det politiska skäl att inte knyta kronan till euron.
Många svenskar skulle nämligen se det som ett första steg på vägen till valutaunionen EMU.

Tre riksdagspartier säger nej till EMU: centern, miljöpartiet och vänsterpartiet. De vill givetvis inte knyta kronan till euron.
Fyra av tio svenskar säger nej till EMU. De är utlovade en folkomröstning i ämnet och vaksamma mot varje försök att smussla hit valutaunionen bakvägen.
Bland socialdemokratiska väljare är motsättningarna starkare än i andra partier. Om Göran Persson började förespråka kronans anknytning till euron skulle han omedelbart få en svekdebatt på halsen.
Både kristdemokraterna och folkpartiet vill också avvakta en folkomröstning om EMU.
Då återstår bara moderaterna. Genom sin ekonomiske talesman Lars Tobisson krävde de länge att Sverige genast skulle knyta kronan till euron.

Men partiledaren Bo Lundgren tycker annorlunda.
- Jag tycker inte att vi ska göra det när vi inte har avgjort den grundläggande frågan om vi ska gå med i EMU eller inte, säger han.
Många politiker tycker att en rörlig kronkurs har sina fördelar.
Den billiga kronan gör svenska varor billiga utomlands. Det är en klar poäng när tiderna nu blir sämre.
Ännu ett skäl till att politikerna vill vänta med ERM2 är att avgörandet om Sveriges EMU-medlemskap närmar sig.
Mycket talar för en folkomröstning 2003. Då vet vi hur kronan klarar en lågkonjunktur, då har eurosedlarna varit ute på marknaden ett tag. Och då kan svenskarna ha blivit mer positiva till valutaunionen.
Åtminstone hoppas Göran Persson det senare. Han tänker inte utlysa en EMU-omröstning så länge opinionen är negativ.
Hittills i år har svenskarnas välvilja till euron vuxit kraftigt. Läs mer om det på annan plats i dagens tidning.

Skvalpvalutan då? Använder dagens moderatledare ordet?
- Nej. Min retorik och Carl Bildts är inte densamma, säger Bo Lundgren.
- Det Carl Bildt sa, det var lite överdrivet på sitt sätt, tillfogar han. Även om vi faktiskt har skvalpat.
Vad ska en dansk krona få kosta?
En krona, tycker Bo Lundgren.
- Men då talar jag som skåning, inte som ekonom.