Under krisåren 2008 och 2009 satt de flesta vd:ar tryggt, då drog sig styrelserna för att göra plötsliga förändringar i ledargarnityret. Men mellan juni 2010 och maj 2011 ökade andelen vd-skiften på svenska börsen från 12 till 17,3 procent, enligt statistik från SIS Ägarservice. I dag är det inte självklart att en vd får stanna på sin post ens ett år.
– De flesta företag ville sitta lugnt i båten när man gick in i lågkonjunkturen. Något år senare hade många tagit sig igenom krisen och började titta efter alternativ till sittande vd, säger Per-Ola Karlsson, Europachef på managementkonsultföretaget Booz&Company som genomfört studier på vd-skiften sedan 1995.
Globalt sit
ter en börs-vd i genomsnitt sex år på sin post. På företag där vd har det direkta operativa ansvaret, som exempelvis klassiska fordonsföretag, sitter högsta chefen i genomsnitt fyra år.
– Bevakningen av vd:ar är mycket mer intensiv i dag, både från ägarhåll och av medierna. De allt tätare ägarbytena ökar också antalet vd-byten. Nya ägare har nya förväntningar, vilket ofta innebär krav på ny vd, säger Maria Eriksson, vd och partner på Poolia Executive Search, som rekryterat vd:ar till ett stort antal svenska och internationella bolag.
I Sverige har vi av
tradition haft långsiktigt industriellt ägande, där bolag ibland har ägts av samma konstellation i upp till femtio år. I dag är det vanligt att ett riskkapitalbolag går in som ägare med den tydliga avsikten att förädla, utveckla och sälja. Den processen kan vara så kort som tre till fem år.
Slitningar mellan styrelse och vd kan det bli när utländska ägare går in i ett svenskt bolag, men vill behålla den svenska vd:n och ledningsgruppen.
– Det ställer höga krav på en vd som ska rapportera till en annan kultur. Utåt kan ägarna säga att de önskar ett svenskt ledarskap, men de är inte alltid så toleranta för vad det innebär, säger Maria Eriksson.
När styre
lsen väljer att skju
ta ut en vd som de själva varit med att rekrytera, heter det ofta att styrelse och vd har ”olika uppfattning kring bolagets framtida utveckling”. Vd och styrelse har helt enkelt inte hittat en samsyn kring de allra viktigaste frågorna.
I familjeägda bolag med en extern vd förekommer det ofta att vd inte känner att han eller hon har fått mandat att genomföra nödvändiga förändringar, utan upplever att styrelsen styr bolaget.
– Det kan bygga upp rejäla konflikter, eftersom båda parterna känner sig förbisedda, säger Per-Ola Karlsson.
Om f
öretaget drabbas av
en skandal kan det leda till snabbkatapult av vd.
– Fenomenet med snabba vd-byten kommer inte att minska. Vi går in i ett generationsskifte där 40-talisterna ska bytas ut mot en yngre vd. Dessutom kommer internationaliseringen förmodligen att öka ytterligare, vilket leder till ännu fler vd-byten, tror Maria Eriksson.
Men Per-Ola Karlsson tycker att man ska se frågan ur ett större perspektiv.
– Det är ingen styrelse som vill hamna i en situation där man byter vd:ar ofta. Det är inte bra för bolaget, och det är ett misslyckande för styrelsen om de hamnar där, eftersom de i grunden är ansvariga för rekryteringen. Om man blir känd för att byta vd ofta, blir det också svårare att rekrytera nästa gång.