Branschen domineras inte längre av ”garageföretag” med kirurger som gör bröstförstoringar eller andra skönhetsingrepp lite vid sidan av sin ordinarie verksamhet. I dag bedrivs skönhetskirurgi i allt högre grad av framväxande koncerner med tentakler i flera länder.
– Vi är mitt inne i en explosiv fas där små aktörer köps upp av stora och den estetiska kirurgin blir en del av privatkliniker som också sysslar med ortopedi, annan läkarverksamhet och även breddar sin verksamhet till icke-kirurgiska estetiska ingrepp, säger Pelle Sahlin, ordförande i Svensk plastikkirurgisk förening.
När han talar om icke-kirurgiska ingrepp syftar han främst på injektioner med Restylane eller Botox och laserbehandlingar för hudvård eller ansiktslyft.
Det här är en snabbt växande del av skönhetsbehandlingarna. De kan ofta ersätta kostsamma och mer komplicerade kirurgiska ingrepp. En minst lika viktig förklaring är att toleransen i samhället förändrats drastiskt när det gäller skönhetsingrepp.
– Det är som en annan värld mot för tjugo år sedan när jag började. Då var det ett väldigt hysch-hysch kring alla sådana här ingrepp. Svängningen skedde efter H&M:s reklamkampanj med Anna Nicole Smith som modell, säger Pelle Sahlin.
I USA, där den absolut mest tillförlitliga statistiken över skönhetsoperationer finns, har antalet ingrepp som inte kräver operationer fördubblats de senaste tio åren. Detta samtidigt som antalet kirurgiska ingrepp minskat något under 2000-talet.
Men då ska man veta om att det i Nordamerika handlar om en mastodontindustri. Förra året beräknades den omsätta cirka 70 miljarder kronor med över 12 miljoner ingrepp. Mer än nittio procent var kvinnor.
– Förstoringar av bröst står sedan många år för närmare hälften av alla de estetiska kirurgiska ingrepp som vi gör. Så har det varit länge och jag tror det kommer att fortsätta så, säger Pelle Sahlin.
Han är medveten om att dagens intresse för skönhetsoperationer kan vara ett övergående fenomen. Branschen fanns knappt för 25 år sedan och i dag omsätter den i Sverige 500–1 000 miljoner kronor per år.
– Men väldigt mycket talar starkt för att vi kan räkna med att fortsätta växa. Vid alla lågkonjunkturer från slutet av 1980-talet och framåt har den estetiska kirurgin klarat sig väldigt bra. Jag kan inte minnas något bakslag, säger Pelle Sahlin.
Ingen vet hur många kirurgiska eller icke-kirurgiska estetiska ingrepp som görs i Sverige. Sedan 2008 har privata plastikkirurger liksom andra läkare inom den öppna vården ett krav på sig att rapportera alla åtgärder som utförs på patienterna.
Men ytterst få av landets estetiskt inriktade plastikkirurger följer förordningen. Enligt uppskattningar som branschen själv gjort handlar det i dag om cirka 25 000 kirurgiska skönhetsoperationer per år.
– Sedan jag började med estetiska operationer för över tjugo år sedan har ökningen legat runt tio procent om året. Det gör den fortfarande, säger Pelle Sahlin.
Någon övre gräns för antalet ingrepp har han svårt att se. Översätter man de amerikanska förhållandena till Sverige så skulle det innebära runt 400 000 mer eller mindre omfattande plastikkirurgiska ingrepp per år.