Ofelia Madsen pratar mycket. Och fort. Orden kommer lika snabbt som
träffsäkert, utan paus för längre reflektioner.
− Jag pratar ofta hela dagarna. Ibland blir jag helt utmattad av att prata,
säger hon med ett skratt när vi träffas på Grand Hotel i Lund.
Som ansvarig för en av Sony Ericssons globala verksamheter med kontor i Lund,
Tokyo, Taipei och Peking har Ofelia Madsen ett fullspäckat schema med möten,
mejlkorrespondens och telefonsamtal. Arbetsveckan är sällan kortare än
femtio–sextio timmar.
− Jag har tagit ett aktivt beslut att byta fritiden mot jobb. För mig är det
svårt att hitta något som är roligare att göra. Förutom att umgås med
familjen och vänner, förstås.
− Men egentligen ska det inte krävas att man jobbar så här mycket. Jag har
haft den här rollen i mindre än ett år och håller fortfarande på att landa.
I höstas tillbringade Ofelia Madsen tre månader i Peking för att få en bättre
inblick i sina medarbetares vardag.
− Det är svårt att utifrån och med ett fåtal besök om året få en känsla för
verksamheten och förstå vad som ligger bakom besluten, säger hon.
− Jag har rest i Kina i tio år men aldrig vistats där en längre tid, så det
var oerhört lärorikt. Min man, som också arbetar på Sony Ericsson, var
dessutom med så det blev verkligen en helhetsupplevelse för oss.
Resorna i Asien har inneburit en del kulturkrockar, inte minst i Japan.
− Japan är ett av den demokratiska världens minst jämställda länder. Du kan
tänka dig hur det drabbar en högt uppsatt kvinnlig chef, säger hon.
För knappt ett år sedan blev Ofelia Madsen chef för en av Sony Ericssons
operativa verksamheter med 140 anställda i Sverige och Asien. Klivet uppåt
innebar att hon blev en av företagets högsta kvinnliga chefer.
− Det är väldigt synd att vi inte är fler, säger hon.
Varför ser det ut så?
− Det är svårt att ta sig fram. Konkurrensen är tuff. Mobilbranschen är en
väldigt manlig miljö, trots att vi sysslar med konsumentprodukter och
hälften av kunderna är kvinnor.
− Efter drygt sju år på Sony Ericsson börjar jag trots allt se en ljusning.
Vår vd har en uttalad prioritet att få in fler kvinnor på ledande
positioner. Samtidigt finns det en manlig hegemoni som är väldigt svår att
bryta.
Hon menar att risken är att företagskulturer som gör det svårt för kvinnor att
ta sig fram, även sätter käppar i hjulen för de ekonomiska framgångarna.
− Rent privat tycker jag att jämställdhet handlar om rättvisa. Tittar man på
jämställdhet ur ett företagsperspektiv är det helt klart en
konkurrensfördel.
Ofelia Madsen växte upp i Helsingborg och flyttade till Lund som student.
Parallellt med sin civilingenjörsutbildning läste hon även psykologi och
sociologi.
− Det var samtidigt som internet slog igenom. Jag insåg att framtiden låg i
samspelet mellan människor och teknik, berättar hon.
Hon var även aktiv inom studentkåren och hade flera styrelseuppdrag, samtidigt
som hon engagerade sig i idrottsklubbar och ideella föreningar.
− Jag är otroligt tacksam i dag för den träning och erfarenhet jag fick. Min
familj och mina vänner tyckte att jag var galen som tog på mig allt det där
samtidigt som jag läste två utbildningar, men det var det värt något sämre
betyg, säger hon.
Engagemanget och viljan att förändra har följt Ofelia Madsen genom
arbetslivet.
− Det är oerhört svårt för mig att vara passiv. Jag ser mig själv som en
person som vill medverka till positiv förändring, och det gäller även min
utveckling på jobbet. Jag går dit jag tror jag har möjlighet att lära mig
mer och göra skillnad.
− För mig är det också viktigt att jobba med någonting jag verkligen brinner
för. Jag är väldigt intresserad av kommunikation och tycker att
mobiltelefoner är helt fantastiska.
− Egentligen är jag ganska förvånad över att jag hamnade på ett stort företag.
Samtidigt är det en otroligt häftig känsla att jobba på ett företag som har
muskler och en stark internationell förankring.
Snabba beslut är en del av vardagen för Ofelia Madsen.
− Utvecklingen i den här branschen går extremt snabbt vilket ställer stora
krav på en chef. Det är ett roligt jobb, men också väldigt utmanande.
För att varva ner drar Ofelia Madsen gärna på sig joggingskorna och sticker ut
i löparspåret. Till sommaren siktar hon på att springa två halvmaraton men
lämnar tidtagaruret hemma.
− Att springa är något jag gör bara för mig själv. Skulle jag försöka nå ett
visst resultat hade jag behövt gå in för det på ett helt annat sätt.