Beskrivningen är den danska journalisten Kirsten Weiss som har skrivit boken
”När vikingar slåss”. Den handlar om samarbetsproblem som kan uppstå när
företag fusioneras och ska arbeta på båda sidor Sundet.
Hon fick en första inblick i hur det kan vara när hon arbetade på SAS
kommunikationsavdelning i Stockholm. Hon upptäckte att de anställda snackade
rätt mycket om varandra, kanske inte skit – men stereotyper underblåstes.
– Speciellt danskarna var bra att prata om svenskarna på det där sättet: De
är inte som vi.
Nästa tecken fick Kirsten Weiss när hon hörde en vd prisa fusionen mellan ett
danskt och svenskt företag – allt var bra, framtidsmöjligheterna,
samarbetet, ekonomin ...
– Och så slutade han intervjun med: Men, de gör ju inte precis som vi.
De här två scenarierna lade grunden till Kirsten Weiss idé att skriva en bok
om kulturkrockar mellan två länder som till det yttre verkar så lika. Hon
har undersökt de stora samarbetena som Nordea, Arla Foods, SAS, ”som
diskuterat i sextio år” och Coop Norden.
Likheterna beskriver Kerstin Weiss så här:
• Liknande värderingar med ett demokratiskt synsätt som grund.
• Jämlik struktur – din idé är lika bra som min.
• Synen på människors lika värde.
• Välfärdsstater byggda på en socialdemokratisk grund.
Olikheterna består främst av:
• Det danska samhället är individcentrerat medan det svenska bygger mer på
kollektivet.
• Den danska chefen informerar medan den svenska kommunicerar.
• Danska beslut kan vara snabba och ibland rena chanstagningar, svenska är mer
genomlysta, analyserade och förankrade.
• Svenskt näringsliv bygger på industrin medan det danska är mer kommersiellt
med den ensamma lilla köpmannen som grund.
• Den danska chefen har mer makt och det är lättare att säga upp anställda.
Men det är egentligen varken likheterna eller olikheterna som får vikingarna
att slåss och som skapar problem vid förhandlingsbordet. När det går snett
handlar det oftast om brist på nyfikenhet på varandra och på hur man kan dra
nytta av olikheterna.
– Tänk om man kunde kombinera den danska snabbheten med den svenska
analysförmågan – vilka konkurrensfördelar det hade gett, säger Kirsten Weiss.
Hennes svar på det som kan uppfattas som problem är att se vilka möjligheter
olikheterna ger.
– När något irriterar så ska man inte bara avfärda det som något man känner
igen utan försöka tänka i nya banor. Det är då det händer. Det är inte
likheterna som är utvecklande det är när vi vågar möta någon som inte tycker
som vi som vi får nya tankar.
Men det är inte bara vid förhandlingsbordet olikheterna kan leda till
missförstånd. Kirsten Weiss pekar på till exempel mejlväxling där det
svenska Hej och ofta kortfattade meddelanden kan uppfattas som
kommenderingar av en dansk mottagare. På samma sätt kan den danska
hälsningsfrasen Kære väcka förvåning på denna sida Sundet – så väl känner vi
väl inte varandra?
– Den danska humorn och språket kan också ställa till problem, danskar gillar
att sparka neråt vilket svenskar inte brukar vara så förtjusta i.
Kirsten Weiss beskriver den danska tonen som mer direkt och rättfram. Hon
råder ofta danskar att hålla igen på humorn och ironin.
– Men när en dansk säger håll din kæft så betyder det ju inte alls samma sak
som på svenska, säger Kirsten Weiss.
Kirsten Weiss, författare och journalist, bor i numera i Köpenhamn, men hon
har både arbetat och bott i Sverige. Erfarenheter som hon tog med sig när
hon skrev boken ”Når vikinger slås”.