Inget är beslutat än, inte ens den exakta sträckningen över sundet, förklarar
Karsten Holmegaard, informationsansvarig för Fehmarn Bältprojektet.
Det är tre faktorer i fokus just nu: säkerheten, miljöaspekten och ekonomin.
Det är gott om tid, men ändå inte. 2018 ska förbindelsen invigas, men redan
2012 måste man ha bestämt sig.
En kombination av bro och tunnel à la Öresundsbron kan inte komma på fråga.
Det blir antingen eller.
– Fehmarn Bält är för djupt för att bygga en konstgjord ö som krävs i det
fallet. Det var enklare och billigare i Öresund eftersom djupet där ligger
på mellan åtta och femton meter, säger Karsten Holmegaard.
2007 fattade de danska och tyska regeringarna beslut om att bygga
förbindelsen. Då talades det främst om en bro eftersom en tunnel ansågs bli
för dyr.
– Men nu har vi räknat och tittat på olika designförslag och upptäckt att
skillnaden inte blir så stor.
När Karsten Holmegaard nämner säkerhetsaspekten handlar det inte bara om bilar
och tåg. Varje år passerar 40 000 skepp genom Fehmarn Bält och de måste
kunna ta sig under en eventuell bro på ett tryggt sätt.
Djupet i Fehmarn Bält, mellan tio och trettio meter, gör att båtarna i
dagsläget rör sig mer eller mindre fritt. Det finns ingen särskild ränna.
– Det är faktiskt fler skepp än i Öresund. Det kräver därför ett bredare spann
än Öresundsbron, närmare 800 meter brett. Vilket också gör bron dyrare.
Under Öresundsbron har båtarna bara 500 meter till sitt förfogande.
Det låter som att tunnelalternativet är prio ett?
– En tunnel påverkar bara miljön under själva bygget medan en bro fortsätter
att påverka omgivningen även efteråt. Å andra sidan är ventilationen i
tunneln en stor fråga. Och trafiksäkerheten.
Om ett halvår ska alla geologiska undersökningar vara klara och en
miljökonsekvensbeskrivning ligga färdig. Därefter är det folketingets tur
att komma fram till vilket alternativ som är bäst.
De danska miljögrupperna har legat lågt hittills i processen.
– De har konstaterat att varken Stora Bält-bron eller Öresundsbron fick de
negativa effekter på miljön som förutspåddes och det har lugnat ned
stämningen även här. Då är de tyska miljöaktivisterna mer aktiva, de skriver
brev och ställer frågor till sina politiker. De vill hellre se en tunnel.
Tyskarnas del i processen handlar annars mest om de nya motorvägar och
järnvägar som ska byggas i anslutning till förbindelsen.
Tyskarna betalar nämligen inte alls för bro- eller tunnelprojektet – i det här
skedet. Brobolaget blir danskt och betalstationerna ska ligga på den danska
sidan.
– Det är Danmark som tar lån och Danmark som inkasserar bropengarna. Det är ju
bilisterna och tågbolagen som kommer att betala bron i slut-ändan, det vill
säga både tyskar, -danskar och svenskar. Så man kan säga att vi finansierar
bron men det är inte vi som betalar den.
Budgeten så här långt ligger på 33 eller 41 miljarder danska kronor.
Broalternativet står för den lägre prislappen.
– De båda summorna kommer att närma sig varandra efterhand som vi räknar,
säger Karsten Holmegaard och flikar även in att EU förväntas stötta
projektet med 20 -procent av kostnaden. En ansenlig summa pengar.
– Detta blir Europas största infrastrukturprojekt, därför har det fått stor
uppmärksamhet av EU.
Ovanpå detta tillkommer tio miljarder för renoveringen av den tolv mil långa
järnvägen mellan Ringsted och Rødby. Det projektet ägs dock av motsvarande
danska Banverket och belastar inte Fehmarnförbindelsens budget.
Motorvägen på den danska sidan är i stort sett klar, behöver bara lite
finputsning, menar Karsten Holmegaard.
Hur är stämningen i Rødby inför sex års konstant byggkaos?
– Man ser också möjligheterna, förväntningarna är stora. Förbindelsen kommer
att innebära arbetstillfällen både under och efter bygget. Man talar om en
Fehmarn Bält-region med allt vad det kan innebära av nya -företag och
arbetstillfällen, som Öresundsregionen.
Kan språken bli en barriär?
– Vi är rätt duktiga på det tyska språket. På södra Jylland finns ett livligt
utbyte mellan länderna. Det handlar bara om att vilja. Vi har redan fått
förfrågningar från danska skolor som vill bli vänskapsskolor med de tyska.
Tidigast om åtta år kan de mötas på bron. De har med andra ord gott om tid att
lära känna varandra.
* Den 13–14 september hålls konferensen Fehmarn Belt business conference i
Köpenhamn. Underrubriken lyder ”Preparing for a borderless region between
northern Germany and the Öresund” Konferensen leds av de tyska och danska
handelskamrarna.