”Företagets mål styr hur jag nätverkar”

Examen hon hade med sig var från amerikanska prestigeuniversitetet Stanford på 1980-talet. Ändå fick Sarah McPhee inget jobb.

– Då erkände inte arbetsgivarna utländska universitetsexamen. Dessutom var Sverige väldigt ’teknikorienterat’. De som fick bra jobb var jurister, ­ingenjörer och ekonomer. Jag var tvärvetenskaplig och hade ­studerat både humaniora och ekonomi, och så kunde jag inte svenska. På den tiden var det nolltolerans mot den som inte kunde ­språket.

När hon insåg att hon behövde ett nätverk och en utbildning valde hon Handels­högskolan.

– Jag var ganska omedveten om skolans symbol­värde, men förstod att en examen från Handelshögskolan gav en kvalitetsstämpel. Genom att gå där fick jag chans till an­ställningar som jag säkert inte hade fått annars.

Men nätverket från Handels har inte varit Sarah McPhees inträdesbiljett till maktens finrum.

– Det har inte spelat så stor roll som man kan tro. Jag har avancerat tack vare att jag har jobbat hårt och varit lojal.

Hon har lätt för att bygga nätverk och hon tror att det beror på att hon har ett gott socialt självförtroende som akademiker.

– Jag kände mig oerhört trygg i den akademiska miljö som fanns på Handelshögskolan eftersom jag kommer från en släkt där vi, även kvinnorna, har varit akademiker i flera ­generationer.

Men den som inte har gått på Handels kan ta sig fram som chef ändå, menar hon.

– Du ska inte fokusera på att knyta kontakt med personer som kan gynna din karriär. Chefer som ­intresserar sig för sin ­karriär blir inte bra ­chefer. Fokusera på organisationens mål. Fråga hur du kan bidra till att uppnå dem och lär känna personer som kan hjälpa dig med det. Tänk lite längre än årets mål, försök vara ännu mer framåtblickande.

För Sarah M cPhee är ­hennes nätverk viktigt, men det är företagets mål som styr hur hon nätverkar.

– Nätverkande är något jag gör för företaget jag ­arbetar på, inte för mig själv.

Hon anser att man ska satsa på att utveckla sin fackkunskap.

– Utveckla nätverket inom ditt specialområde. Mitt nätverk har förändrats genom åren, eftersom jag har haft behov av olika fackkunskaper.

Hon är intresserad av människor, så för henne kommer vården av nätverket av sig självt.

– De personer jag har en djupare kontakt med skickar jag blommor till när de gifter sig, skaffar barn eller byter jobb. Men det är viktigt att vara genuin. Jag skriver inte personliga kort till människor som jag inte bryr mig om.

Hon har försökt att ­lägga in i sin kalender att hon ska representera en kväll i veckan. Men det är inte alltid hon ser fram emot det.

– Men det blir alltid många spännande möten. Jag träffar folk som lär mig saker som jag inte kunde innan. Jag får också chans att knyta kontakt med folk jag kan ringa när det blåser.

Hon blandar inte sina professionella och privata nätverk. Att ha en annan ­identitet än jobbidentiteten gör att man blir en mycket bättre chef, menar hon.

Men nätverkandet är inte hennes enda framgångsfaktor som chef. En annan egenskap som hjälpt henne är att hon har haft mycket energi och kunnat förmedla den till andra.

– Och att jag blir lugn i stressade situationer. Jag känner mer lugn i problematiska situationer än i trygga. Problem ger mig energi. Jag passar inte som chef i högkonjunktur, jag utmanas inte av det.

Hon gillar att det ser ut som det gör just nu.

– Ja, vem visste att det skulle komma två låg­konjunkturer strax efter varandra? Jag trivs extra bra nu. I risksituationer finner jag lugn. Då kommer jag till min rätt.