Det hade kommit rapporter om att Linomide misstänktes orsaka hjärtsäcksinflammation, dessutom höll patentet på att löpa ut.
Men hos forskarna i Lund, som hade levt med hot om arbetslöshet några månader, hade en väldig drivkraft frigjorts. På något år kunde Linomide byggas om till Laquinimod, en ms-medicin utan hjärtproblem som biverkning.
– Vi var nedlagda och det blev lite vi och dem, en stämning av att vi ska visa de jävlarna, säger Göran Forsberg som är affärsutvecklingschef på Active Biotech i dag.
Han började på Pharmacia 1996, året före stängningen i Lund. Dessförinnan hade han jobbat på Kabi som senare slogs ihop med Pharmacia. Det här var den biotekniska guldåldern.
– Det fanns en väldig övertro bland forskarna i den svenska läkemedelsindustrin om hur duktiga vi var. Vi blev ständigt itutade att vi var så duktiga, minns Göran Forsberg.
Men Bo Håkansson, som började intressera sig för bioteknik redan under mitten av 80-talet, tycker att de skånska forskarna faktiskt var riktigt bra.
– Jag investerar alltid i människor och det fanns många duktiga människor i Lund. Men de var kanske lite bortskämda, säger han.
Storbolagsattityden och det inrutade arbetssättet levde kvar även efter Active Biotechs köp.
Bo Håkansson ville se snabba effektiviseringar och föreslog en halvering av personalstyrkan. Något som skedde några år senare, men av andra skäl. Då hade han emellertid redan slutat.
År 2000 sålde han hela sitt aktieinnehav i Active Biotech och avgick som styrelseordförande på årsstämman. Det skedde under dramatiska omständigheter och i samma veva som företagets diarrévaccin, ETEC, floppade. Men Bo Håkansson förnekar att floppen skulle vara orsaken till avhoppet.
– Jag tycker att det är roligt att bygga företag men förr eller senare måste man gå vidare.
Innan han slutade hann Active Biotech utveckla en ny läkemedelskandidat ur Linomide. Patentet på Laquinimod godkändes sommaren 2000.
– Vi gjorde mängder av tester och fick fram en produkt som var överlägsen Linomide, säger affärsutvecklingschefen Göran Forsberg.
Det gjordes små justeringar på läkemedelsmolekylen som förbättrade effektiviteten många gånger om. Biverkningsproblematiken löstes genom att en alkylgrupp ändrades från metyl till etyl (vilket innebär att en kolatom och två väteatomer lades till).
Men att utveckla mediciner tar tid. Läkemedelskandidater måste vanligen genomgå tre kliniska prövningar på människor innan de godkänns. I december förra året kom resultatet från Laquinimods näst sista prövning. Efter att ha testat tabletten i två år på 1 106 MS-patienter i 24 länder konstaterade forskarna att den bromsade och lindrade MS.
Det var ett riktigt superbesked som fick aktien att stiga som en raket. Resultaten från den sista studien publiceras under sensommaren i år.
– Vi är övertygade om att de kommer att se ut som de första resultaten, helt enkelt för att de brukar göra det. Då har vi ett preparat på marknaden om ett år, säger Tomas Leanderson.
Han sitter i sammanträdesrummet på tredje våningen och snurrar en dosa Ettan vit portion på bordet framför sig. Genom fönstren kan han titta ut över mittkapellets inglasade hall med bokhyllor och fåtöljer på botten och utblick mot himlen ovan.
När Pharmacia byggde till på 90-talet var arkitektens idé att skapa ett vetenskapligt växthus. Sedan byggnaden togs över av Active Biotech har det inte gjorts några ombyggnationer och merparten av de anställda har jobbat i huset sedan det ägdes av Pharmacia.
– Vi har haft extremt låg personalomsättning, man växer in i projekten, säger Tomas Leanderson.
Han menar att det är lite scoutkänsla i bolaget, lite hej-och-hå, och att det finns en väldig lojalitet hos medarbetarna gentemot projekten.
När han började i bolaget som forskningschef 1999 hade han bara tänkt göra en punktinsats på ett eller två år, men sedan blev han fast.
– Jag blev engagerad i människorna och projekten, säger han.
Trots det är han en av dem som har bidragit till att en stor del av personalen fått gå. År 2004 gjordes den största förändringen. Då halverades personalstyrkan när projektportföljen bantades.
– Mitt uppdrag när jag kom in 1999 var att vända upp och ner på portföljen, jag har lagt ner många projekt genom årens lopp, säger Tomas Leanderson utan omsvep.
Genom åren har ungefär en tredjedel av alla projekt i preklinisk fas lagts ner. Enligt Leanderson är det en bra siffra globalt sett. Vd-rollen axlade han år 2008 efter att ha jobbat som forskningschef i drygt åtta år. Han möter oss i jeans, T-shirt och någon millimeters utväxt över det rakade huvudet. Han har beskyllts för att vara en doldis och osynlig i sin roll.
– Jag är en typisk forskare, konstaterar 55-årige Tomas Leanderson.
Faktiskt har han aldrig lämnat Lunds universitet, där han började 1990. Han har fortfarande en professorstjänst i immunologi på tjugo procent.
– Det är där jag har min plattform och mina kontakter. Och det är stimulerande både för vår och för universitetets personal.
I dag har Active Biotech 81 anställda. Medelåldern är hög, 49 år, och de senaste åren har företaget haft stora pensionsavgångar.
– När pengarna från Laquinimod kommer vill vi satsa ännu mer på de projekt som ligger i utvecklingsfasen i dag, säger informationsansvariga Cecilia Hofvander.
Kanske blir det pengar över till nyanställningar om ms-tabletten blir den succé alla hoppas på.
Men succén är långt ifrån given. De senaste tjugo åren har små svenska läkemedelsbolag lagt miljardbelopp på forskning. Få av dem har lyckats få fram ett nytt läkemedel. De senaste svenska storsäljarna, Xalatan mot grön starr och Detrusitol mot inkontinens, lanserades i slutet av 90-talet.
Många investerare har tröttnat på bioteknikbranschen och lämnat den. Men Active Biotech har haft tur med sin storägare.
Mats Arnhög, som tog över aktierna och ordförandeklubban efter Bo Håkansson för över tio år sedan, har stått pall genom både nyemissioner och ständiga negativa resultat. Det har krävt både uthållighet och pengar, men också gett resultat.
– Active Biotech var Sveriges högst värderade och Europas tredje högst värderade bioteknikföretag i mars, upplyser Göran Forsberg.
I mars var Active Biotech värt omkring 12 miljarder kronor på börsen. Men i mitten av april djupdök aktien plötsligt och i dag är företagets värde hälften så stort som tidigare i våras. Orsaken? En rapport från en av konkurrenterna, Biogen, som tydde på att deras läkemedelskandidat, BG-12, hade bättre effekt än Laquinimod.
– Det kommer ju inte som någon överraskning för oss att vi har konkurrenter. Det här är en av de mest konkurrensutsatta branscherna som finns och hade vi ingen konkurrens så hade vi antagligen sysslat med fel sak, säger Tomas Leanderson.
Active Biotech bevakar de andra bioteknikföretagen noggrant. Erfarenheten säger att det är viktigt att vara först på marknaden om medicinen ska ge mycket pengar.
Samtidigt kan listan över läkemedelsprojekt som inte ens har nått marknaden göras lång. Konsekvenserna blir värst när huvudprojekten faller i sen klinisk fas. Tomas Leandersson minns fortfarande förmiddagen framför datorskärmen år 2000 när resultaten hade kommit som visade att diarrévaccinet ETEC var ett fiasko.
– Vi stod samlade och såg två miljarder försvinna på en kvart på skärmen. Sådant blir man ganska ödmjuk av.
Tomas Leanderson
, vd i Active Biotech sedan 2008, är även professor i immunologi på Lunds universitet och beskriver sig som en typisk forskare.
Per Björk
är forskare på Active Biotech och jobbar med cancerläkemedlet ISI. På datorn ser han hur stor mängd ISI som krävs för att påverka molekylen i kroppen som är verksam vid inflammation (inflammation är ett förstadium till cancer). I år eller nästa år ska den bästa molekylen utses och sedan kan ISI börja testas på människor.