MALMÖ. Ta en del näringsliv, en del frivilligorganisation, några stänk offentlig sektor. Blanda. Häll sedan lösningen över några av dagens stora samhällsproblem. Ungefär så skulle receptet för samhällsentreprenörskap kunna beskrivas.
– När man tar med sig näringslivets rationella tänkande och applicerar det på offentliga problem då närmar man sig samhällsentreprenörskapet, säger Eva Engquist, vice rektor vid Malmö högskola.
Sedan i höstas är Malmö högskola tillsammans med Mittuniversitetet Sveriges nationella samlingspunkt för socialt entreprenörskap. Själva begreppet, samhällsentreprenörskap, är myntat av KK-stiftelsen i Sverige för ett par år sedan. Ibland kallas det också social innovation eller socialt entreprenörskap, men betydelsen är densamma: Verksamheter som inte har vinstmaximering som huvudsakligt mål och gärna är en blandning av traditionellt företagande, frivilligverksamhet och offentlig sektor.
– Företaget Allwin är ett bra exempel. Deras affärsidé är att ta hand om överproduktion av mat som företag i vanliga fall bränner. De distribuerar sedan maten till frivilligorganisationer för hemlösa och skapar då samhällsnytta, säger Hanna Sigsjö, projektledare för Malmö högskolas mötesplats för samhällsentreprenörskap.
Tanken är att mötesplatsen ska fungera som ett labb för nya affärsmodeller och sociala innovationer. Ett område som man särskilt fokuserar på i Malmö är hållbar stadsbyggnad
– Ta miljonprogrammen som vi kommer att jobba mycket med. De behöver renoveras för 250–500 miljarder kronor, säger Eva Engquist.
– Och det är enbart den fysiska renoveringen. Samtidigt kan man förbättra människors sociala villkor. Eftersom många är arbetslösa i de här områdena kan man tänka sig att de boende själva bidrar till renoveringen så att man samtidigt skapar arbete, säger Hanna Sigsjö.
Malmö högskola arbetar redan nu med så kallade living labs, i till exempel Herrgården. Där möts brukare, forskare och företag för att tillsammans hitta lösningar på en frågeställning.
– Utan ekonomisk tillväxt är det svårt att ta tag i sociala frågor och arbetslöshet. Men utan social innovation är det svårt att få ekonomisk tillväxt, det är fler och fler som inser det, säger Eva Engquist.
I näringslivet har det sedan en tid tillbaka varit en tydlig trend att framgångsrika företag behöver ett högre syfte än att tjäna pengar. Ett större, världsförbättrande mål gör organisationen effektivare och medarbetarna mer motiverade. På samma sätt syns utvecklingen inom frivilligorganisationer där verksamheten i många fall gjorts mer företagslik för att snabbare uppnå resultat. En knäckfråga i båda fallen är att det krävs en ny typ av ledare.
– Det krävs ett ledarskap där man kan hålla ihop stora nätverk och samtidigt hålla kursen framåt. Att till exempel få ideella organisationer, offentlig sektor och företag att arbeta ihop och inse att man tillsammans kan åstadkomma något som man inte klarar av en och en, säger Hanna Sigsjö.
Därför håller man just nu på att rekrytera en professor i ledarskap och social innovation till Malmö högskola. För även om det finns många konkreta frågeställningar och projekt att ta sig an är kunskapsuppbyggnad och forskning högskolans viktigaste uppgift.
En målsättning är också att få fram en nationell plan för socialt entreprenörskap. I Danmark finns redan en sådan strategi och målet är att under de första två åren som projektet löper få motsvarande strategi i Sverige.
– Det är en förhoppning att vi ska kunna staka ut en kurs för det sociala entreprenörskapet med till exempel näringsdepartementet och Vinnova, säger Eva Engquist.