Lydia Annoh är klädd i en bländvit barnmorskeuniform. Kliniken som hon är chef
för ligger i den lilla bosättningen Tontokrom, två timmars körning sydväst
om Kumasi i Ghana.
Byn saknar el, men kliniken har solpaneler på taket och inne i
mottagningsrummet ligger en hög mobiltelefoner på laddning bredvid datorn.
– Får jag ett fall som jag inte klarar av ringer jag läkaren på
distriktssjukhuset och ber om råd. Alternativt kan jag ringa efter
ambulansen och sända över patienten. Med mobiltelefonen har allt blivit så
enkelt, säger Lydia Annoh.
Hennes kommentar kan tyckas självklar. Men det var först 2009 som byn fick
ordentlig mobiltelefonstäckning. Någon fast telefoni har aldrig funnits.
Tontokrom ingår i Millenniebyn, ett utvecklingsprojekt som påbörjades 2006 (se
faktaruta).
Området är kuperat, invånarna fattiga och vägarna svårframkomliga. Inom
hälsosektorn fanns tidigare två kliniker och två barnmorskor för sammanlagt
30 000 invånare.
Inom ramen för Millenniebyn finns nu sex fungerande kliniker, två ambulanser
och utbildade barnmorskor på varje klinik. Röda och vita radiomaster reser
sig ur den täta vegetationen och nästan varje hörn av Millenniebyn har
mobiltäckning.
– Alla som arbetar inom hälsosektorn har fått en mobiltelefon. Nästa steg är
att vi börjar med telemedicin, ett program som ger barnmorskan möjlighet att
ha videokonsultation med distriktsläkaren via mobilen. Hon kan också sända
bilder på exempelvis utslag som hon inte vet hur hon ska behandla, säger
Joseph Mensah-Homiah från Millenniebyn.
Millenniebyn drivs delvis genom FN:s utvecklingsorgan UNDP och har knutit en
rad privata partnerföretag till sig. Ett av företagen är Sony Ericsson som
förser hälsoarbetare med mobiltelefoner. Ett annat är Ericsson som har byggt
mobilnätet.
– Telekommunikation är en förutsättning för att lyckas med Millenniebyn. Vi
började bygga infrastrukturen i början av förra året, i september var vi
klara, säger Emmanuel Mensah-Baah, som arbetat nära projektet på Ericsson i
Ghana.
Den enda verkliga missräkningen var att man helt felbedömt hur många samtal
som skulle ringas från byarna. Efter bara en månad behövde man bygga ut
mobilnätskapaciteten.
– Nu arbetar vi på att ta fram nya produkter för konsumenter som inte har råd
med en egen telefon. Ett exempel är virtuella nummer där många kan använda
samma telefon och simkort. När man vill ringa trycker man in en pinkod och
det egna numret aktiveras tills man loggar ut, säger Emmanuel Mensah-Baah.
Men mobilnät utan mobiltelefoner är relativt verkningslöst ur ett
utvecklingsperspektiv, påpekar Emmanuel Mensah-Baah.
Som partner till Millenniebynprojektet bidrar Sony Ericsson därför med 1 700
mobiltelefoner till samtliga Millenniebyar i Afrika. I Ghana har sammanlagt
omkring nittio mobiltelefoner delats ut.
– Barnmorskor, ambulansförare, hälsoarbetare i byarna och två läkare på
disktriktssjukhuset har försetts med mobiler, säger Eric Akosah,
Millenniebyns hälsosamordnare.
Fortsättning på nästa sida
Effekten är påtaglig. Mödradödligheten i området är nere på nästan noll.
Dödligheten bland barn under fem har minskat från 68 per 1 000 till 40 per 1
000 barn. Antalet kvinnor som föder på klinik istället för hemma har ökat
markant, från 30 procent till 70 procent på sina håll.
– Kombinationen av fler kliniker i området, två ambulanser och mobiltelefoner
har bidragit till resultatet, säger Eric Akosah.
I byarna som ingår i projektet berättar invånarna hur livet har förändrats med
mobiltelefonernas intåg.
– Tidigare reste jag ett par gånger i månaden för att framföra ett meddelande,
varje resa tog minst en dag. Nu ringer jag istället och jag skickar pengar
till min dotter via mobilen. Istället för att köpa en bil har jag min
telefon, säger Khadija Adwoa, som lagar skolmat i en av byarna.
Gloria Martins är en av de fältarbetare inom hälsosektorn som fått en
mobiltelefon via Millenniebynprojektet.
– Mest använder jag telefonen för att kontakta kliniken som ligger i en annan
by. Jag registrerar alla gravida och alla barn under fem år med hjälp av
sms. Hälsokliniken tar emot informationen och skriver journaler. När ett
barn insjuknar skickar jag ett sms med diagnosen. Barnmorskan svarar vilken
behandling jag ska ge, säger Gloria Martins och fingrar på sin röda Sony
Ericsson.
Hon skickar även månatliga rapporter till kliniken över hälsoläget i byn,
främst gäller det antalet fall av malaria och svår diarré.
Tidigare kunde allvarliga sjukdomsfall endast skickas med bussen som stånkar
sig upp till byn en gång om dagen.
– Nu är det lätt. Nu ringer jag bara ambulansen, säger Gloria Martins.