Kockums räddare tror på djupet

Det är den 29 september 2009. De 248 anställda på Kockums AB i ­Malmö har på förmiddagen fått besked om att verksamheten ska flyttas till Karlskrona.

Förstämningen bland personalen är stor. Enligt Kockums ägare, ­tyska Thyssen Krupp Marine ­Systems, är anledningen till flyttbeslutet svagt resultat i lågkonjunkturens spår och rationalisering.

Efter närmare 140 år såg de sista resterna av varvsindustrin i Malmö ut att gå mot sitt slut.

Ola Alfredsson tillträdde som vd för Kockums strax efter att flyttbeskedet kommit och ställdes omedelbart inför ett dilemma. Hur ska han behålla den kompetens som krävs för att framför allt få ordern på de eftertraktade A26-ubåtarna samtidigt som ägarnas krav tillgodoses?

Dessutom hade Försvarets materiel­verk, FMV, i ett brev till Kockums ­uttryckt farhågor om att flytten kan äventyra hela det svenska ubåtsprogrammet.

– Jag insåg väldigt snabbt att vi måste stanna kvar i Malmö för att trygga kompetensen inom ubåtsutvecklingen. Risken fanns att en del av personalen inte skulle flytta med till Karlskrona samtidigt som det kunde bli svårt att hitta ersättare. Till slut tog vi inom koncernen beslutet att det bästa för Kockums är att stanna kvar i Malmö, säger Ola Alfredsson.

Beslutet att stanna kvar i Malmö gav snart utdelning. Den 16 juni i år fick regeringen klartecken av riksdagen att köpa två nya ubåtar som ska ersätta två nuvarande ubåtar av Södermanlandsklass.

Kockums har sedan tidigare fått uppdraget att påbörja en konstruktionsfas för de nya A26-ubåtarna.

– Beskedet var oerhört glädjande och har stor betydelse för ­Malmö. Vi kommer nu att behöva nyanställa ett femtiotal system- och utvecklings­ingenjörer med huvudsaklig ­placering i Malmö, säger Ola Alfredsson.

Rekryteringen av ingenjörerna är redan i full gång.

– Det har gått bra och hittills har vi fått den kompetens som vi söker, säger Ola Alfredsson.

När en byggnationsorder på ubåtarna slutligen skrivs väntar nya produktionsjobb på varvet i Karlskrona. Där minskade arbetsstyrkan rejält ifjol när Kockums varslade 250 medarbetare. Runt 180 personer sades till slut upp i Karlskrona, i Malmö och på Muskö.

Eftersom Kockums ännu inte har offererat byggnationen vill Ola ­Alfredsson inte tala om ordervärdet. Tidigare har beloppet fem miljarder kronor nämnts. Ola Alfredsson känner sig dock ganska så säker på att Kockums får ordern.

– Vi kommer inom kort att lämna in en offert på ubåtarna till FMV. Har man kommit så här långt i processen ska det till ganska så mycket för att det inte ska bli något avtal. Men inget är förstås klart förrän alla papper är påskrivna, säger han.

Kockums hade ett tufft fjolår och ­redovisade en förlust på 273 miljoner kronor för det brutna räkenskapsåret 2008/2009. Förlusten hade blivit ­cirka 100 miljoner kronor större om inte företaget gjort en reavinst från försäljningen av Kockumsskrapan i Malmö. Ägaren Thyssen Krupp tvingades skjuta till nytt kapital till Kockums kassa efter att den krympt till 13 ­miljoner kronor vid förra räkenskapsårets slut den 30 september.

Men i år har det vänt för företaget och i våras sade Kockums styrelse­ordförande Jan-Olof Johansson att han trodde på ett nollresultat för innevarande räkenskapsår.

Enligt Ola Alfredsson har ­situationen förbättrats ytterligare under de senaste månaderna.

– Vi ser ut att klara detta med viss möjlighet att vända till vinst redan i år, säger han.

Sedan 2007 har Kockums gjort en nysatsning på lätta civila katamaranfartyg i storlekarna mellan 18 och 43 meter. Konstruktionen av katamaranerna i den så kallade Carbo Cat-­familjen bygger på den kolfiberteknik som Kockums utvecklat för militära ändamål, bland annat för korvetterna i Visbyklassen.

Ola Alfredsson ser stora tillväxt­möjligheter för Carbo Cat-katamaranerna, särskilt som service- och ­underhållsfartyg för vindkraftsparker till havs.

– Katamaranerna är lättmanövrerade och kan därför komma närmare vindkraftverken ute till havs. Dess­utom är de miljövänligare än konventionella fartyg genom att de drar ­mindre bränsle på grund av sin lägre vikt och vattenmotstånd, säger han.