När statsminister Fredrik Reinfeldt anländer till Bryssel för toppmöte på
söndagen går krismötena redan in på sin tredje dag. Finansministrar i olika
konstellationer har sedan i fredags febrilt försökt hitta svar på olösta
frågor om hur bankernas kapital ska öka, hur krisfonden EFSFS:s pengar ska
räcka längre och hur banker ska förmås att ta en större del av smällen när
Greklands skulder skrivs ner.
– Vi har haft ett bra möte och gjort en del framsteg, framför allt när det
gäller banksidan, sade Borg på lördagskvällen.
Trots stödpaket och tuffa åtgärdsprogram har den grekiska krisen bara
förvärrats. Det nya stödpaket på 109 miljarder euro som euroländerna drog
upp linjerna för i somras kommer inte att räcka om inte mer pengar skjuts
till eller banker och andra investerare går med på att ge Grekland rejäla
skuldlättnader.
Den brittiska tidningen The Telegraph skriver att Vittorio Grilli,
topptjänsteman i det italienska finansdepartementet, har skickats till Rom
med ett "take it or leave it"-erbjudande. Institute of International
Finance, som förhandlar för bankernas räkning, kommer att uppmanas att
acceptera minst 50-procentiga skuldnedskrivningar. Betydligt mer än de 21
procent de motvilligt accepterade i somras.
– Det enda frivilliga elementet för bankerna nu är att acceptera 50 procents
skuldnedskrivning eller att ställas inför en kreditkollaps, säger en
EU-diplomat till tidningen.
För att bankerna ska klara av att ta dessa förluster måste deras kapital öka
med runt 100 miljarder euro de närmaste sex–nio månaderna, uppger flera
EU-källor.
Dubbla toppmöten under söndagen kommer att arbeta vidare med frågorna så att
ännu ett eurotoppmöte på onsdagen ska kunna besluta om en heltäckande
lösning.
En av de utestående knäckfrågorna är hur krisfonden EFSF:s 440 miljarder euro
ska räcka längre. Enligt Borg är det den svåraste frågan att lösa.
Det handlar om tekniskt finlir i den högre ekonomiska skolan, där tungviktarna
Tyskland och Frankrike haft oerhört svårt att enas.
– Principen om att stärka EFSF med privata pengar är något som alla kan skriva
under på, men hur framgångsrikt det blir är osäkert, sade Nederländernas
finansminister Jan Kees de Jager.
– Hur mycket vi kan dra in är något vi tittar på, tillade han.