Hon har en bakgrund inom både livsmedels- och förpackningsindustrin och har sett hur de två ofta har arbetat parallellt istället för gemensamt och hur lite handeln är inblandad i diskussionen. Och inte minst hur lite nytta man drar av konsumenternas kunskaper och åsikter.
– Det är ju trots allt de som ska köpa produkterna. En dålig förpackning kan stå i vägen för ett bra innehåll.
Märit Beck
eman tror egentligen att industrin gör sitt bästa. Problemet är att det inte räcker.
– Ska det hända något nytt så tror jag att man måste jobba med Open innovation, att man tar fram nyheter tillsammans helt enkelt.
Märit Beckeman pekar på ett svenskt exempel på Open innovation som ägde rum långt innan uttrycket myntades 2003.
– Om man tittar på den svenska livsmedelsindustrin under efterkrigstiden var den full av öppna idéutbyten. Djupfrysningen är väl det främsta exemplet, säger Märit Beckeman. Där jobbade alla led tillsammans för att det skulle bli så hög kvalitet så möjligt för konsumenten.
Mä
rit Beckeman lade fram sin avhandling på Förpackningslogistik vid LTH på Lunds universitet. Ett av hennes syften var att få fart på diskussionerna och på industrin.
– Jag fick kritik för att jag tycker för mycket, men jag är i den åldern att jag inte behöver vara rädd för att stöta mig med någon. Jag kunde belägga mitt tyckande genom min forskning och saklig input från industrin.
Märit Beckeman menar att industrin måste minimera resursutnyttjandet – att göra av med så lite energi, vatten och material som möjligt. Samtidigt ska förpackningarna bli mer funktionella.
I
en högst ovetenskaplig undersökning bland Sydsvenskananställdas åsikter om förpackningar stack en ut. Den att det är näst intill omöjligt att tömma en yoghurt eller filmjölksförpackning i takåsmodell med skruvkork.
– Det går säkert att göra en glattare insida med nanoteknik. Men all utveckling kostar pengar, det är därför det måste till mer samarbete inom livsmedelsindustrin, menar hon.
Konservburken är en tidig förpackning där emballaget och processandet av maten gick hand i hand.
På senare tid finns ett förpackningspatent som utvecklats av Chalmers tekniska högskola i Göteborg och som används av Lantmännens enportionsrätter Gooh. Maträtterna ångkokas i ett tråg förslutet med en plastfilm. Ångan släpps ut genom en ventil som försluts då rätten kyls ner. Processen leder till att det bildas ett vakuum som ger förpackningen en hållbarhet på minst en månad i kyla.
Polarbrödet som transporteras fryst genom Sverige är en annan innovation som Märit Beckeman lyfter fram.
– Tack vare att produkten hålls fryst ända in i butiken kan bäst-före-datumet flyttas fram.
När Märit
Beckeman deltar i workshops med studenterna på Förpackningslogistik på Lunds tekniska högskola handlar deras idéer ofta om fler funktioner i förpackningen; som att man ska kunna scanna en kod med sin mobiltelefon och få information om allergirisker, var varan är tillverkad och liknande information.
– Det sägs att något liknande redan finns i Frankrike. Det är ju i affären man vill veta, man vill inte gå in på någon hemsida när man står där hemma med varan.
Märit Becke
man har undersökt de egna varumärkena som tar över mer och mer av butikernas utbud. Ica har börjat med sina Basicvaror och de något finare Selection.
– Trenden följer den i England där Tesco tagit den ett steg längre med sin märkning: Bra, Bättre, Bäst. Och livsmedelstillvekarna har ofta inget val, de måste även tillverka kedjornas egna produkter under den anonyma stämpeln ”tillverkad i Sverige”, annars har de svårt att komma in i affärerna.