Vid klen efterfrågan: lågt pris. Vid hög efterfrågan: höjda priser.
Denna marknadens lag gäller även för valutor, som numera får handlas fritt över nationsgränserna. Den svenska kronan utgör inget undantag.
Att kronans värde sjunker beror på att det finns ett samband mellan kronkursen och investeringar i svenska värdepapper, och omvänt: att investerare gör sig av med sina svenska investeringar.
När utländska aktörer köper svenska aktier eller värdepapper skall de nämligen betala med svenska kronor. De måste därmed köpa svenska kronor för exempelvis US-dollar. Och ju större efterfrågan på svensk valuta, desto högre pris och ökat värde på kronan.
Utländska aktörer har därmed stor del i kronfallet. Värdet på den svenska kronan pressas ner bland annat på grund av att utländska investerare fortsätter att sälja svenska aktier och värdepapper. De säljer med andra ord svenska kronor mot utländsk valuta.
En ensam aktör som Riksbanken och dess stödköp av svensk valuta, utgör därmed en droppe i havet, om omvärldens förtroende för den svenska valutan inte följer med.
Värdefallet beror på att utländska investerare växlar sina investeringar från svenska papper till investeringar i exempelvis US-dollar.
Samma negativa effekt har den aktivitet som just nu pågår hos stora svenska fondförvaltare och pensionsförvaltare. Orsaken är att dessa svenska placerare håller på att köpa utländska värdepapper för att balansera och sprida riskerna i sina aktieportföljer.
Den amerikanska valutan och den stabila schweizerfrancen är också typiska flyktvalutor när omvärlden upplever kriser. Som nu. Den lilla svenska valutan drabbas därmed negativt.
Den kraftiga uppgången på världens börser i slutet av 90-talet och i början av år 2000 återspeglades i en förstärkt kronkurs. Sverige framstod i det läget som världens ledande IT- och telekomland. Utlänningarna störtade in för att köpa svenska aktier. Och vid de stora köpen av svenska värdepapper steg kronkursen.
En flykt från svenska investeringar bidrar till det motsatta, till sänkt kronkurs, vilket syntes tydligt när IT-bubblan på börsen sprack efter toppen den 7 mars förra året.
Då utländska aktörer började sälja stora volymer av sina svenska värdepapper.
Att den svenska staten dessutom har betalat tillbaka delar av statsskulden bidrar också till en försvagad krona. Staten måste ju växla en svag svensk krona till en allt mer fördyrad utländsk valuta för sin avbetalning.