... om eurozonens ödesmöte till Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt näringsliv, Lars Jonung, som har arbetat tio år på EU-kommissionen i Bryssel och är professor på Ekonomihögskolan i Lund och Hans Byström, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet.
1Hur nära kollaps är eurosamarbetet?
Stefan Fölster: Det är inte euron som står vid avgrundens kant, utan det är i första hand ett antal stora tyska och franska banker som har lånat ut mycket till Grekland. Den stora frågan på mötet i dag är hur nedskrivningen av lånen ska betalas, hur mycket förluster bankerna ska ta och hur mycket EU-länderna ska stå för. Det här är en förhandling där alla parter har starka motiv att komma överens. Jag tror att bilden av en förestående kollaps sprids av dem som alltid har varit mot euron.
Lars Jonung: Det är den absolut svåraste krisen för euron, det är ingen tvekan om det. Men det är ju inte så att euron har kraschat gentemot dollarn och kronan. Marknaden har förtroende för att det här ska lösas.
Hans Byström: För några år sedan var det noll procents sannolikhet för att eurosamarbetet skulle kollapsa, nu känns det mer som kanske tjugo, trettio procents sannolikhet. Grekland har skulder som är högre än deras bnp och betalar hög ränta, det betyder att även om de växer rejält så kommer de bara att precis kunna betala tillbaka räntan. Det är ohållbart. Förr eller senare måste lånen skrivas av och så förr eller senare kommer det en kollaps.
2Står EU-samarbetet på spel?
Stefan Fölster: Jag uppfattar det rätt mycket som en tidningskonstruktion. När jag åker till Bryssel och Tyskland så uppfattar jag det som att det finns ett oerhört stort politiskt stöd för EU. De nya systemen som införs, banksystem och stabiliseringsmekanismer, innebär snarare mer EU-samarbete och bättre sammanhållning.
Lars Jonung: Det är klart att det är en utomordentlig kris för EU-samarbetet, men samtidigt ska man ha klart för sig att EU hittills har gått stärkt ur kriser.
Hans Byström: Det finns redan nord–syd-slitningar mellan länder som inte har ekonomiska problem och dem som har. Det är inte positivt för EU-samarbetet, de här ekonomiska problemen vi har haft sista tiden. Men det är ju fortfarande kompisar som gnäller lite på varandra, vi är ju inte ovänner, så jag vet inte hur mycket man ska betona sådana här saker.
3Hur långt bort ligger ett grekiskt euroutträde?
Stefan Fölster: De ekonomiska skälen talar starkt emot det och alla politiska partier i Grekland är emot, så just nu verkar det inte alls sannolikt. Även många greker inser att de reformer de tvingas göra nu är nödvändiga och bra för landet. Om man bara devalverar sig ur problemet och avstår från reformerna så är det inte långsiktigt bra. Men kortfristigt får man lite mer exportintäkter.
Lars Jonung: Kostnaderna för Grekland att gå ur euron är enorma och löser inte de inhemska strukturproblemen. Greklandskrisen är ingen exportkris, utan rör den inhemska budgethanteringen. Men skulle Grekland gå ur euron skulle de troligen även gå ur EU.
Hans Byström: På kort sikt skulle det bli enorma problem. De måste byta ut alla sina bankomater, allt måste prissättas i ny valuta och deras skuldberg kommer troligen att öka kraftigt. Men på sikt tror jag nästan att det är det enda möjliga.
4Vad är den långsiktiga lösningen för Grekland?
Stefan Fölster: Att Grekland är med i överenskommelsen, genomför sina reformer, och får nya långfristiga lån så att man kan reda ut sin situation utan att behöva gå i konkurs.
Lars Jonung: Det finns ingen enkel väg för Grekland ur problemen. Euron är inte problemet, utan den grekiska finanspolitiken och att samtliga politiska partier har bluffat och ljugit med statistiken och inte haft en hederlig bokföring. En nedskrivning av Greklands skuldberg måste följas av trovärdiga löften om att Grekland reformerar sig. Det här är ett unikt ögonblick för Grekland att komma ur sin tradition av svag statsmakt, svag budget och politisk korruption.
Hans Byström: Ett utträde ur eurosamarbetet, devalvering av den grekiska valutan, exportledd tillväxt och sedan kanske en återknytning till euron senare. Det skulle jag se som en möjlig lösning. Men det är också en väldigt drastisk lösning och den är kanske inte i Europas intresse.
Det skulle bli en diskvalificering av Europasamarbetet att ett av länderna måste lämna.
5Vad är den långsiktiga lösningen för EU?
Stefan Fölster: Bra tillväxtreformer i Grekland och en process där inte skattebetalarna i EU står för hela notan, utan även bankerna betalar en del. Lyckas man med det så tror jag att det skulle stärka förtroendet för de ekonomiska institutionerna i Europa.
Lars Jonung: Det krävs två saker. En trovärdig och kraftig skuldnedskrivning, där långivarna straffas för att de inte varit tillräckligt försiktiga i sin långivning, och tydliga och radikala reformer från Greklands sida.
Hans Byström: Antingen att Grekland lämnar euron eller att alla euroländer börjar ha en gemensam finanspolitik och ett gemensamt skattesystem. Men det är väldigt drastiska lösningar och det är tveksamt om de är politiskt möjliga. Jag ser inga riktigt ljusa scenarier.
6Hur stora konsekvenser får Greklands skuldkris för omvärlden? Går det att jämföra med Lehman Brothers konkurs?
Stefan Fölster: Jag tror inte alls att det blir lika allvarligt som efter Lehman Brothers konkurs. Jag tror att både företagen och centralbankerna har en annan beredskap eftersom man såg vad som hände då.
Lars Jonung: Krisen har nått en sådan fas att det är utomordentligt svårt att förutsäga utfallet. Det är klart att det är positivt för hela näringslivet om man kommer fram till en lösning som uppfattas som mer permanent. Vad som har hänt hitintills är att man bara har skjutit problemen framför sig. Vi har inte sett en vändning i Grekland ännu.
Hans Byström: Många investerare är beredda på att Grekland kommer att ställa in sina betalningar. Man kanske inte blir lika överraskad som man blev när Lehman Brothers gick i konkurs. Å andra sidan hade staterna en god ekonomi när Lehman Brothers gick i konkurs och kunde sänka räntorna och skjuta till pengar.
Men nu har länderna själva problem, så då undrar man vilka som ska skjuta till pengar den här gången.