Efter 13 timmars förhandlingar i Bryssel kunde finansministrarna tidigt på
tisdagsmorgonen sy ihop ett nytt räddningspaket för Grekland. I paketet
ingår 130 miljarder euro i nödlån för att lösa landets akuta penningbehov.
Greklands premiärminister Lucas Papademos förklarade att han var "mycket nöjd"
med uppgörelsen.
Jean-Claude Juncker, ordförande för eurozonens finansministrar, sade vid en
presskonferens att uppgörelsen ska säkra Greklands framtid inom eurozonen.
– Vi har nått en långtgående överenskommelse om ett nytt grekiskt program med
deltagande av den privata sektorn som kommer att leda till en mycket markant
minskning av Greklands skuldbörda och bana väg för ett mycket märkbart
finansiellt stöd från EFSF (EU:s räddningsfond) för att säkra Greklands
framtid i eurozonen, sade Juncker.
Men stödet förutsätter stora besparingar i Grekland. Aten måste uppfylla en
rad villkor fram till slutet av februari för att säkra nödlånen, sade
Jean-Claude Juncker. Ett nytt möte med eurozonen ska i början av mars avgöra
om Grekland uppfyllt kraven.
EU och IMF hade satt som mål att Greklands skuldnivå år 2020 inte ska
överstiga 120 procent av BNP. Sedan privata långivare pressats till
ytterligare skuldnedskrivningar nåddes nivån 120,5 procent, enligt källor i
Bryssel.
Källor uppgav att även nationella centralbanker gått med på förluster på
grekiska obligationer.
Euron steg snabbt i handeln i Asien efter nyheten om uppgörelsen i Bryssel.
– Det här är ett lugnande besked för räntemarknaden och det som de flesta
trott ska gå igenom, säger Tomas Pousette, chefekonom på SBAB Bank.
Men Pousette tycker att det är viktigt att påminna om att det här bara är ett
steg på rätt väg, och att det dessutom är stödlån nummer två.
– För grekerna återstår att genomföra alla åtgärder man planerar. När det
grekiska parlamentet fattar beslut om vad man ska göra är det som att anmäla
sig till ett maratonlopp. Sedan ska man springa det där loppet också.
Annika Winsth, chefekonom vid Nordea, säger att beslutet var riktigt, utifrån
de alternativ som fanns.
– Både för Grekland och ur stabilitetssynpunkt hade det varit olyckligt om man
inte hade kunnat lösa den här sista knuten.