STOCKHOLM. De svenska hushållen är fortsatt pessimistiska om ekonomin
samtidigt som inflationsförväntningarna fortsätter att falla, visar den
senaste månadsbarometern från Konjunkturinstitutet (KI).
Det positiva är att hushållens och företagens deppighet inte har ökat i
september, enligt Konjunkturinstitutet (KI).
– Även om det fortfarande är mörkt är det inte lika mörkt som tidigare. Det
här månaden stagnerade det, säger KI-chefen Mats Dillén till TT.
En vacklande konjunktur gör att företagen räknar med personalnedskärningar
framöver.
– Arbetsmarknaden ser ut att stagnera nu, säger Mats Dillén som räknar med att
sysselsättningen sannolikt kommer att minska något framöver.
– Industrin verkar dra ned på sysselsättningen mer påtagligt, men i vissa
tjänstebranscher kan man nog räkna med att sysselsättningen fortsätter att
öka ett litet tag till.
Även hushållen har en dystrare syn på arbetsmarknaden.
– Ja, de räknar med att arbetslösheten kommer att stiga framöver. Det har de
sannolikt rätt i, säger Mats Dillén.
Den så kallade konfidensindikatorn, som speglar hushållens syn på ekonomin,
steg med drygt två enheter till –14,3. Men synen på det ekonomiska läget är
fortfarande betydligt dystrare än normalt.
Inflationsförväntningarna på tolv månaders sikt minskade till 2,4 procent i
september från 2,9 procent i augusti.
Barometerindikatorn, som mäter det totala stämningsläget bland företag och
hushåll, steg till 86,0 från 85,6 i augusti.
De oväntat låga inflationsförväntningarna i Konjunkturinstitutets barometer
öppnar upp för en sänkt reporänta redan före årsskiftet, enligt Johan
Javéus, ränteanalytiker på SEB.
– En viktig förutsättning är att det allmänna ränteläget kommer ner. Där fick
vi ytterligare en viktig pusselbit i dag i och med att
inflationsförväntningarna föll ytterligare kraftigt i Sverige. Det är en av
de saker som Riksbanken vill se innan de kan tänkas sänka räntorna, säger
han till TT.
– Baserat på de data vi har nu, med de nya KI-siffrorna, tror vi att
Riksbanken kan sänka reporäntan redan i december. Det är en rätt så snabb
omsvängning i och med att man nyligen höjde, tillägger han.
En sänkt reporänta och räntebana från Riksbanken påverkar ränteläget nedåt för
svenska bolån. Men för att vara säker på att även boräntorna ska sänkas från
de ovanligt höga nivåerna måste även bankernas finansieringskostnader ned.
Bankernas kostnader för att få fram pengar till bolån har trappats upp till
rekordnivåer till följd av finanskrisens utbredda misstro mot just banker
och banksystemet. Misstron går att mäta i ett historiskt stort gap mellan
räntan på lån mellan banker och räntan på statspapper med samma löptider.
Denna misstro och extra kostnad kan enligt Javéus komma att minska radikalt om
det paket med åtgärder för 700 miljarder dollar som Bushadministrationen
föreslagit för kongressen faller väl ut.
På KI:s fråga om hur kraftig hushållen upplever att inflationen är i dag blir
svaret ungefär fyra procent, vilket stämmer ganska väl med verkligheten. I
augusti var inflationen på 4,3 procent i Sverige.
– Hushållen tycks uppfatta den höga inflationen som vi har just nu som till
stor del vara tillfällig, att den kommer att falla tillbaka, säger KI-chefen
Mats Dillén.
Han beskriver hushållens lägre inflationsförväntningar som en ”intressant
utveckling”.
– I juli månad var inflationsförväntningarna uppe på 3,7 procent. Nu har de
fallit i raska steg till bara 2,4 procent.
Därmed närmar de sig Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent, vilket kan tala
för räntesänkningar framöver.
– Man bör nog inte sätta alltför stor vikt vid hushållens
inflationsförväntningar, men det här är ändå information som pekar mot
räntesänkningar, säger Mats Dillén.
KI har tidigare räknat med att Riksbanken börjar sänka räntan någon gång i
april nästa år.
– Det är möjligt att om vi gjorde en prognos i dag... min gissning är att vi
skulle lägga in räntesänkningar tidigare, kanske redan i år, säger Mats
Dillén.