Förra hösten bedömde KI att Sveriges ekonomiska tillväxt (bnp) skulle hamna på
3,8 procent för 2008.
I januari sänktes prognosen till 3,0 procent. Och nu i augusti sänktes den
till 1,7 procent.
– Vi såg ett fall i bostadsinvesteringarna i USA förra året. Men där klarade
inte våra modeller att beräkna effekterna, medger Urban Hansson Brusewitz,
prognoschef på KI.
Han påpekar dock att det i årets första prognos även fanns ett sidoscenario
med större husprisfall i USA.
Det påminner om tv-meteorologerna, som ibland kastar in en brasklapp i slutet
om att det kan komma ett oväntat lågtryck och ändra allt till det värsta.
– Vi gjorde faktiskt ett studiebesök på SMHI i Norrköping nyligen. Det finns
vissa gemensamma beröringspunkter, säger Urban Hansson Brusewitz.
Han tänker inte på prognosmissar, utan på hur man jobbar med olika modeller
där massor med data matas in i datorer och tolkas.
Hur nästa KI-prognos blir är svårt att säga innan turbulensen i USA lagt sig.
För en månad sedan sade KI-chefen Mats Dillén till Sydsvenskan att Sverige var
på väg in i en lågkonjunktur. Urban Hansson Brusewitz vågar vara mer bestämd
idag.
– Vi är inne i en lågkonjunktur när det gäller produktionen. Däremot har vi
ännu inte sett full effekt på sysselsättningen.
Men kanske blir det en kort och snäll lågkonjunktur. Prognoschefen har inga
problem att hitta hoppfulla faktorer.
– Oljepriset har sjunkit. Det kan fungera som en stötdämpare. Vi har också ett
gott utgångsläge jämfört med tidigare konjunkturnedgångar. Vi har ett stort
överskott i statsfinanserna, vilket är en styrka. Regeringen kommer att
bedriva en expansiv finanspolitik som torde hålla uppe konsumtionen.
Bostadsmarknaden är ett riskabelt område. Men även här ser Urban Hansson
Brusewitz positiva tecken i att fastighetsskatten blev en avgift.
– Det ger netto en lägre skattebelastning.
Konjunkturinstitutets prognoser har det senaste året kritiserats av bland
andra TCO-ekonomen Roland Spånt.
Han var tjänstemannafackets chefsekonom mellan 1980 och 2004, med tre års
avbrott mellan 1997 och 2000 då han var arbetsmarknadsråd på svenska
ambassaden i Washington i USA.
Roland Spånt började redan förra sommaren varna för att ekonomin höll på att
gå över styr i USA.
– Utomlands har det kommit mängder med varningar det gångna året. Särskilt
akademiska ekonomer har förutspått precis det scenario vi nu sett.
Han tycker varningarna borde ha fått större genomslag i den svenska debatten. Medierna
här verkar döva för negativa budskap.
– Men det som stör mig mest är att bankernas experter i ett års tid bara sagt
att man ska ha is i magen. De sitter närmast marknaden och borde ha insett
riskerna.
Roland Spånt är betydligt mer kritisk till bankekonomerna än
Konjunkturinstitutet och andra myndigheter som följer den ekonomiska
utvecklingen.
Han tror dock krisen i USA hamnat i goda händer nu.
– Amerikanska riksbanken Feds nuvarande chef Ben Bernanke är expert på
börskraschen 1929. Han vet att det var bankernas agerande som skapade
depressionen mer än själva kraschen. Han har inte samma övertro på
marknadens läkande krafter som sin föregångare Alan Greenspan.
Svenska riksbanken är också i trygga händer, enligt TCO-ekonomen.
– Stefan Ingves är en hejare på bankkriser med sin bakgrund som chef för
bankakuten.
Roland Spånt tycker de så kallade subprime-lånen fått för stor skuld till den
amerikanska krisen. Det är snarare en fastighetskris, som även drabbat
länder som Storbritannien och Danmark.
– Sverige tillhör de länder som har sin fastighetskris framför sig. Dessutom
återstår att se vad de svenska bankerna har haft för sig i Baltikum. Det kan
få mig att rysa.