Krisen lättar men jobben dröjer två år

Ekonomi.

Konjunkturen har börjat vända. Men återhämtningen blir långsam och det dröjer två år till innan jobben kommer tillbaka.

Men de som har jobb kan glädja sig åt mer i plånboken och nästa år tar hushållens konsumtion fart igen. Det är den samstämmiga bild som intresseorganisationen Svenskt Näringsliv, bolåneinstitutet SBAB och banken Erik Penser tecknar av det svenska konjunkturläget de närmaste tre åren.

Däremot är prognosmakarna oense om hur stor arbetslösheten blir under åren 2009–2011.

Mest optimistisk är Erik Pensers chefsekonom Sven-Arne Svensson som tror att den öppna arbetslösheten toppar på 10 procent 2011. SBAB:s chefsekonom Tomas Pousette är mest pessimistisk och spår en arbetslöshetstopp på 10,9 procent samma år, vilket ändå är lägre än regeringens egen prognos på 11,6 procents öppen arbetslöshet 2011.

Enligt Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster kommer Sverige att ha förlorat omkring 225 000 jobb när den nuvarande krisen är över. Det är knappt hälften så många som försvann under 1990-talskrisen.

Stefan Fölster är kritisk till regeringens planer att genomföra ytterligare ett steg i jobbskatteavdraget och menar att det i slutändan inte leder till några nya jobb.
– Ur ett konjunkturperspektiv är det inte rätt med ett jobbskatteavdrag. Det vore bättre med åtgärder som ökar efterfrågan på arbetskraft, säger han.

Bland EU:s femton kärnländer är det bara Irland som haft sämre tillväxt än Sverige under finanskrisen, enligt Svenskt Näringsliv.
– Om man ska peka på någon enskild förklaring är det att konsumtionen har minskat mer i Sverige än i andra länder. Samtidigt har Sverige haft ett rekordhögt sparande. Det betyder också att det finns en uppsida. När det ljusnar kan det bli bättre skjuts i Sverige än i andra länder, säger chefsekonomen Stefan Fölster som, liksom sina två kollegor, tror att hushållen börjar öka sin konsumtion under nästa år.

Perioden med mycket låga boräntor går samtidigt mot sitt slut men takten i räntehöjningarna blir långsam, spår samtliga tre prognosmakare.

Enligt SBAB medför den nuvarande låga inflationen att Riksbanken kan vänta till hösten 2010 innan man åter börjar höja sin viktigaste styrränta, reporäntan, som påverkar bland annat bolånen.

De fortsatt låga räntorna kan dock innebära att hushållen lockas till att ta nya lån, inte minst för konsumtion, och därmed skuldsätta sig mer än vad som är privatekonomiskt sunt, varnar Tomas Pousette.
– Det finns en risk att de rekordlåga räntorna leder till att hushållen lånar för mycket. När ränteläget blir normalt kommer ränteutgifterna att utgöra en betydligt högre andel av den disponibla inkomsten än vad hushållen varit vana vid under de senaste tio åren, säger han.