Under våren har Susanna Falkengren och de fyra riskkapitalisterna i Draknästet
träffat oetablerade entreprenörer som försökt sälja in sina idéer. Susanna
Falkengren har fallit för fyra projekt som presenterats.
Företagandet finns i släkten, hennes mormors far grundade flera företag, i
hisstillverkning och bilbranschen.
Familjeföretagen gick bra, Susanna Falkengren beskriver familjen som välbärgad
i flera generationer, men betonar att pengar aldrig varit en självklarhet.
Och så ska det fortsätta.
– Det blir ingen Porsche till mina barn när de fyller arton, jag vill inte att
de ska växa upp och få allting serverat. Jag har aldrig känt någon längtan
efter prylar. Jag uppskattar helt andra saker. Friluftsliv, att vandra på
Hallandsåsen.
Investeringarna i Draknästet gör hon delvis via riskkapitalbolaget Exipos
Invest AB som hon driver tillsammans med brodern.
– Vi sålde av vårt innehav i ett släktbolag och med hjälp av pengarna
-startade vi Exipos 2006.
Startkapitalet har sedan dess växt kraftigt.
– Vår plan är att få en bra avkastning, men det handlar inte om att bli
stormrika på andras bekostnad, säger Susanna Falkengren.
Flera av Exipos satsningar hittills har gällt medicintekniska produkter.
– Det har bara blivit så, egentligen av en slump, säger hon.
Själv har hon ingen kunskap sedan tidigare på området, men hon förkovrar sig i
ämnet.
En investering hon tror och hoppas mycket på är den i kiropraktorn Fredrik
Lundqvists elektrodress, som han visade upp i Draknästet. Dressen ska hjälpa
hjärnskadade att stabilisera rörligheten i kroppen. Tillsammans med tre av
de andra drakarna utlovade hon totalt en miljon kronor.
Det är ont om tid i programmet, på några minuter ska hon avgöra om
-entreprenören framför henne är värd en investering på hundratusentals
kronor eller inte.
– Jag fick rådet att gå mycket på personen. Så var det till exempel med
Fredrik Lundqvist, honom tyckte jag om direkt. Personen är viktig men
affärsidén är förstås minst lika -viktig.
I Draknästet medverkar fyra män och en kvinna, Susanna. Hon hade gärna sett
fler kvinnor – helst bland entreprenörerna.
– De är märkbart färre. Och när kvinnor startar företag handlar det ofta om
bed and breakfast, kafé eller någon produkt kopplad till barn. Mitt råd är
att försöka hitta en ny nisch.
Vad tänker du om den manliga dominansen?
– Jag har aldrig känt mig diskriminerad men nu när jag närmar mig fyrtio har
det blivit kännbart. Att jag som kvinna särbehandlas i vissa sammanhang. Jag
kan känna att man exkluderas när det gäller vissa evenemang.
Många kvinnor upplever att barnafödandet gett en karriärdipp – inte åldern i
sig. Susanna Falkengren känner inte igen sig.
– Jag fick ett superbra bolagsjuristjobb när jag hade en ettåring.
Om man har en jättebra idé -eller uppfinning men inga pengar och ingen
riskkapitalist inom räckhåll, vad göra?
– Försök att låna pengar och jobba vid sidan av. Det är viktigt att visa att
hålla i gång. Det funkar inte att sitta ensam i källaren. Gå på evenemang,
lär känna folk, bygg nätverk, ta kontakt med företagsinkubatorer, det finns
flera.
Kvinnor är ofta bra på att nätverka men sämre på självförtroendebiten.
– Tjejer har en förmåga att ned-värdera sig själva. Våga satsa, ta banklånet
på huset om du tror på din idé.
Men även om en kvinna är framgångsrik inom sitt område innebär det inte per
automatik att det erkänns av etablissemanget.
– Jag känner en kvinna, en mycket duktig entreprenör. Hon är utsedd till den
mäktigaste i sin bransch. Hon berättade för mig för en tid sedan att hon
aldrig blivit tillfrågad om att sitta i något börsnoterat bolags styrelse.
Är inte det anmärkningsvärt?
Hur lyder din lösning?
– Förut hade jag svårt att bestämma mig om jag skulle vara för eller emot
kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser. Men nu har jag kommit fram till
att jag är för. Det kommer att ta för lång tid att åstadkomma en förändring
annars.