Det är Q-Day, kort och gott.
Om det finns någon röd tråd är den svår att uppfatta. Det är också lite av
poängen med detta framtidsseminarium – att inspirera till kreativitet,
innovation och egna tankar utan ett alltför uppstyrt program.
De bästa inslagen var utan tvekan Spencer Tunick, fotografen som fångar nakna
folkmassor på bild, och Susan Blackmore som vände och vred på publikens
föreställningar om vad medvetande är och vad vi klarar av att uppfatta.
Men viktigast av allt på Q-Day är blandningen av folk. Lund är fyllt med
snillen av olika slag, inte bara de akademiska. Ändå träffas de aldrig på
samma plats, utan håller sig på sin egen kant. Den blandning som
initiativtagaren Elisabet Johnson får ihop är smått unik och sträcker sig
långt utanför Lunds stadsgräns.
Gamla och nya universitetsrektorer blandas med landshövdingar, kommunala
näringslivsdirektörer och direktörer från näringslivet. Hjärnforskare möter
regionens skarpa hjärnor och så vidare.
Därför är det synd att formatet är så traditionellt. Talare efter talare
avlöser varandra på scen. Aldrig möts två olika åsikter och publikens
reaktioner stannar på skärmarna för inkommande sms-kommentarer.
En enda gång hettar det till. Det är när spelföretaget Ataris grundare Nolan
Bushnell ifrågasätter alla teorier om den globala uppvärmningen och får
mothugg från flera håll.
Ett annat problem är att arrangemanget är väldigt gubbigt, trots tidigare
kritik på just denna punkt. Kvinnorna är i pinsam minoritet på scen.
Även om talarna är intressanta personligheter uppstår ingen dynamik när deras
framträdanden bara är monologer. Emellanåt känns det som att mer krut har
lagts på att bygga det stora tältet än att skapa ett upplägg som lyfter.
Förutsättningarna finns trots allt med alla de personer som är där. Inte minst
är det glädjande att se den stora gruppen studenter. Fler unga nytänkare
hade varit ett viktigt tillskott, i stället för en professor som på allvar
brukar hävda att kvinnors sämre löneläge beror på biologiska skillnader i
hjärnan.
Q-Day är ett fantastiskt initiativ. Lund och Skåne behöver fler mötesplatser
som denna. Det verkliga genombrottet kommer det år arrangörerna vågar
utnyttja den potential som finns i publiken.