Bromsen slår till i pensionssystemet. Sydsvenskan reder ut vad det innebär.
Hur mycket kommer pensionerna att sänkas?
Normalt så höjs pensionerna i takt med löneutvecklingen. Så kommer det inte
att bli nästa år. Exakt hur stor sänkningen blir vet inte Försäkringskassan
än. Men i en prognos beräknar myndigheten att en pensionär med 12 000 kronor
i pension får en sänkning på ungefär 500 kronor i månaden. Detta under
förutsättning att dagens regler inte ändras, något som regeringen bett
Försäkringskassan att se över.
Vilka pensioner berörs?
Inkomst- och tilläggspensionerna. De räknas normalt upp efter
genomsnittsinkomsterna för dem som arbetar. I år steg pensionen med 4,5
procent – ungefär lika mycket som den beräknas sänkas nästa år, om inga
ändringar görs.
Vad är bromsen?
Bromsen – eller balanseringen – är avsedd att göra pensionssystemet hållbart
på längre sikt. Den slår till när pensionssystemet har underskott, när
tillgångarna är lägre än pensionsskulden.
Regelverket tillåter inte underskott. Det skulle nämligen betyda att framtida
pensionärer riskerar att få lägre pensioner – alternativt att den yngre
generationen arbetstagare får betala högre avgifter.
Varför har det uppstått ett underskott?
Det finns två delförklaringar.
De yngre generationen kommer in senare på arbetsmarknaden. Det går kortare tid
mellan inträdet på arbetsmarknaden och pensioneringen.
Det betyder att dagens unga kommer att arbeta under färre år än de äldre har
gjort. Antalet år som arbetsgivarna betalar in pensionsrätter blir färre.
Man säger att omsättningstiden – tiden som en krona ligger i systemet –
kortas.
Förklaring nummer två är den som påverkat mest just nu. Börsraset har gjort
att kapitalet i AP-fonderna har sjunkit kraftigt i värde – 191 miljarder
kronor vid årsskiftet.
Vad är AP-fonderna?
AP-fonderna är pensionssystemets buffert. De ska täcka upp när de inbetalda
pensionsavgifterna inte räcker till de årliga pensionsutbetalningarna.
2010 räcker inte de inbetalda pengarna till att betala alla utlovade
pensioner. Då är det tänkt att pengar från AP-fonderna ska användas.
Varför kan man inte ta pengarna från AP-fonderna för att slippa sänka
pensionerna 2010?
Då skulle systemet inte vara hållbart på sikt. Om AP-fonderna tillför alla de
pengar som behövs för att räkna upp pensionerna 2010 skulle det få till
följd att kapitalet gröps ur.
Hur vet man om pengarna räcker eller inte?
Man räknar ut det framtida värdet av dagens inbetalningar i pensionssystemet –
avgiftstillgången. Till det lägger man AP-fondernas tillgångar.
Detta ställs mot pensionsskulden. Det är summan av alla intjänade
pensionsrätter – de som redovisas i de orangea kuverten – och hur mycket som
förväntas betalas ut till dagens pensionärer under resten av livet.
För första gången sedan det nya pensionssystemet infördes är värdet av
framtida inbetalningar tillsammans med AP-fondernas värde lägre än de
beräknade framtida utbetalningarna i pensioner.
Är det säkert att pensionerna verkligen sänks?
Regeringen vill att Försäkringskassan utreder balanseringen – bromsen – i
pensionssystemet. Enligt regeringens uppdrag ska Försäkringskassan se om det
går att konstruera balanseringen så att det inte blir så kraftiga
svängningar i pensionerna.
Den 14 april ska Försäkringskassan vara klar med sin utredning.
Kan pensionerna komma att återställas senare?
Ja. Om det blir överskott kommande år kan pensionerna komma att återställas
helt eller delvis.