Det är en svindlande summa: 1 500 miljarder kronor. Så stor garanti är staten
beredd att ge fram till 30 april 2009.
Tanken är att bankerna med staten som en sorts borgensman ska få lättare att
låna pengar och till bättre räntor. Det är inte bankerna som ska gynnas,
utan bankernas kunder. Hushåll och företag kan få bättre möjligheter till
finansiering om bankerna får gynnsammare villkor att låna.
Bankerna som väljer att vara med i systemet ska finansiera det genom avgifter.
Avgiften ska motsvara den risk som staten tar genom att gå in som garant.
Det innebär att institut som anses ha en högre risk kan få betala
procentuellt mer för garantin.
Hur stor avgiften blir bestämmer Riksgälden, som ska administrera systemet.
Finansmarknadsminister Mats Odell och finansminister Anders Borg presenterade
regeringens stabilitetsplan vid en presskonferens på måndagen. Riksdagen ska
godkänna stabilitetspaketet, som också ska få klartecken av EU-kommissionen
innan det kan träda i kraft. Redan på tisdag i nästa vecka kan det börja
gälla, om riksdagen behandlar propositionen på måndag.
Mats Odell räknar med att cirka hundra banker och bolåneinstitut omfattas av
garantin, och att i princip alla kommer att välja att vara med.
– Det här underlättar finansieringen även för filialer utomlands till svenska
bankkoncerner, till exempel i Baltikum.
Odell understryker att detta inte handlar om att bankerna är på obestånd.
Bankernas solvens, betalningsförmåga på sikt, bedöms som god.
I stället är det ett likviditetsproblem, bankerna saknar pengar i kassan att
låna ut därför att de själva har svårt att låna pengar i nuläget.
Finanskrisen gör att låneinstituten är misstänksamma mot varandra. Det blir
en ond cirkel. När lån löper ut blir det problem att få nya med rimliga
villkor.
Men man rustar också för att svenska banker kan få allvarligare problem på
sikt. En stabilitetsfond inrättas för att finansiera en bankakut om banker
riskerar att gå i konkurs.
I paketet ingår också att staten kan få stort inflytande i krisbanker genom
kapitaltillskott som ger röststarka aktier och hög ränta till staten.
Det blir även möjligt att tvångsinlösa banker som inte vill samarbeta i en
krissituation.