Om terapin skattefinansierades skulle branschen snabbt dubbla omsättningen -
något som Psykologförbundet ihärdigt lobbar för.
Goda tider - ändå tider över
1. I Sverige finns 2000 privatpraktiserande psykologer som erbjuder terapi.
Enligt Lars Ahlin, ordförande i psykologförbundet, går 55-60 000 svenskar i
terapi.
– Antalet psykologer har ökat från några hundra till flera tusen på tio,
femton år.
Han beskriver branschen som god, men med stora möjligheter att växa. De
privatpraktiserande medlemmarna omsätter en dryg miljard om året. Färsk
statistik visar att 77 procent av Sveriges 2000 privatpraktiserande
psykologer uppger att de skulle kunna ta emot fler patienter. För att locka
fler måste terapibesöket skattesubventioneras likt annan sjukvård.
– Det finns en potential att fördubbla omsättningen. Vi har lobbat för en
skattefinansiering i flera år. Alliansregeringen har tillsatt flera
utredningar i frågan och man vill inkludera psykologisk behandling. Men det
tar tid.
Psykisk hälsa = bättre ekonomi
2. Kanske kan förbundets nyutkomna "Depression, en rapport och mänskliga och
ekonomiska vinster" skynda på processen. I den beskrivs en utredning från
London School of Economics som visar att den psykiska ohälsan i
Storbritannien årligen kostar 7 miljarder pund i uteblivna skatteintäkter
när människor på grund av depression inte kan arbeta. Om dessa hade
erbjudits att psykologisk behandling hade den i sig bara kostat 600 miljoner
pund.
– Förhållandena går att direkt översätta till Sverige och vi har visat
rapporten för flera politiker. Det kan ta lite tid men på sikt kommer de att
se vinsterna. En satsning på detta är som vilken infrastruktursatsning som
helst. Utan tillräckigt med tågspår kan man inte köra många tåg, säger Lars
Ahlin.
Ingen känslig bransch, konjunkturmässigt
3. I dåliga ekonomiska tider förlorar folk jobben och mår sämre psykiskt. Det
återspeglas dock inte i efterfrågan på terapi.
– Efterfrågan är konstant oavsett hög- eller lågkonjunktur, i sämre tider
kanske kunderna borde strömma till men då har många svårare att betala.
Tillgång och efterfrågan följer inget givet mönster, säger Bengt Sandström,
ordförande för Riksföreningen psykoterapicentrum, RPC.
En genomsnittlig terapisession varar i 45 minuter och kostar i snitt 700-800
kronor, enligt uppgifter från både Psykologförbundet och RPC.
Terapi inte längre tabu
4. Stigmatiserat? Nej, nu är det snarare status att ha råd att sätta sig i
terapistolen, menar Bengt Sandström.
– Vi ser hela yrkeskategorier nu, mycket konstnärer, musiker, mediafolk, hela
kultursektorn. Men också andra terapeuter, lärare, kort sagt alla som jobbar
med relationer i någon form går gärna i terapi. Det enda tabut som går att
tala om finns i så fall bland ekonomer och ingenjörer, menar han.
– De väntar längre innan de kommer. Ofta har de redan gått in i väggen.
Kvinnorna största kundgruppen
5. Den typiska patienten i terapisoffan är en ung medelklasskvinna i åldern
20-40 år, enligt Bengt Sandströms beskrivning.
– De mår inte sämre än andra, de har bara en större öppenhet att tala om sina
problem.
80 procent av kunderna är kvinnor, uppger han.
Lars Ahlin på Psykologförbundet har lite annan statistik.
– Kvinnorna är i majoritet, men de unga männen är också på väg in. Det ser vi
inte minst på vår sajt psykologguiden.se där allmänheten kan ställa frågor.
Männen är inte lika hämmade längre.
6 Över telefon, Skype eller mejl?
Bengt Sandström tror inte på något av alternativen.
– Inget kan ersätta samtalet mellan fyra ögon. Det kommer att få en ökad
betydelse i takt med att datakommunikationen tar över på andra plan.
Lars Ahlin är inte lika säker på det.
– Det första besöket bör kanske vara fysiskt men sedan kan säkert andra vägar
bli aktuella. Terapi över internet eller telefon kan bli både jättebra och
billigare. Det finns belagd forskning på internetbaserad terapi, så faktum
är att det redan praktiseras.