Motiven på de nya sedlarna:
1 000-lappen: Dag Hammarskjöld
500-lappen: Birgit Nilsson
200-lappen: Ingmar Bergman
100-lappen: Greta Garbo
50-lappen: Evert Taube
20-lappen: Astrid Lindgren
Dessutom införs en tvåkrona och en 200-kronorssedel – som blir grön.
– Vi behåller dagens färger på sedlarna. 200-kronorssedeln blir grön, sade
Christina Wejshammar, chef för enheten för kontantförsörjning på Riksbanken.
De nya sedlarna ska tillverkas av bomullspapper och vara mindre än dagens
sedlar. Höjden på alla valörer blir 66 millimeter medan längden varierar
mellan 120 och 154 millimeter. Sedlarnas färger blir gråbrun (1 000 kronor),
röd (500 kronor), grön (200 kronor), blå (100 kronor), gul/orange (50
kronor) och violett (20 kronor).
Sedlarna ska få särskilda detaljer i koppartryck för att underlätta för
synskadade.
Ett färgskiftande tryck i de kommande sedlarna kommer att ersätta dagens
"metallband" som säkerhetsdetalj.
Mynten blir i framtiden något mindre och lättare. Det gäller enkronan,
tvåkronan och femkronan, men tiokronan behålls oförändrad. En- och tvåkronan
tillverkas av kopparpläterat stål medan fem- och tiokronan tillverkas i
legeringen nordic gold.
Mynten kommer även i framtiden ha Sveriges statschef som tema.
Tidigast 2014–2015 kommer de nya mynten och sedlarna att finnas ute i handeln.
Selma Lagerlöf försvinner alltså ur svenska plånböcker inom några år.
Författaren prydde 20-kronorssedeln och fick svenskarna att prata om valören
som "en selma".
Kriterierna för de nya ansiktena har varit viktiga kulturella insatser under
1900-talet. En jämn fördelning mellan kvinnor och män har också varit målet.
Arbetet med att ta fram den nya sedelserien påbörjades 2008.
– Vi har denna gång försökt att skapa ett helhetsgrepp om sedlarna och ett
helhetsgrepp om mynten, sade Johan Gernandt, riksbanksfullmäktiges
ordförande.
– Våra sedlar behöver på sikt ett bättre skydd mot förfalskningar. Det är ett
litet problem i dag och så vill vi att det förblir. Där för uppgraderar vi
säkerheten på sikt. Att byta säkerhetsdetaljer innebär större ingrepp i
sedlarna, sade Christina Wejshammar, chef för enheten för kontantförsörjning
på Riksbanken.
Riksbanken vill också få till en effektivare kontanthantering med mindre och
lättare mynt.
Ett enigt fullmäktige står bakom beslutet.
– Det som återstår är att formge sedlarna och mynten. Det är en utmaning, sade
Peter Egardt, fullmäktigeledamot och ordförande i riksbanksfullmäktiges
beredningsgrupp för utformning av sedlar och mynt.
När det gäller den grafiska utformningen lämnar Riksbankens myntleverantör
förslag som riksbanksfullmäktige sedan beslutar om.