Men något börsrally blev det inte. Obamas seger i presidentvalet prisades in
på börserna redan innan det slutgiltiga resultatet. Istället var det nya
dåliga nyheter om den amerikanska ekonomin som fick New York-börsen och
Nasdaqbörsen att backa.
Kursfallen kom efter det att en rapport släppts som visade att ytterligare 157
000 amerikaner fått lämna sina jobb senaste månaden. Samtidigt redovisade
världens största ståltillverkare Arcerolmittal fortsatt minskad produktion.
Barack Obama tar över ett land som sjunker allt djupare ned i ekonomisk kris.
Någon smekmånad blir det därför inte för Obama när han den 20 januari flyttar
in i Vita Huset. Man får gå tillbaka till Franklin D Roosevelts dagar under
1930-talets depression för att hitta en lika stor utmaning för en
nytillträdd amerikansk president som de problem Obama nu står inför:
Snabbt stigande arbetslöshet. Under 2009 spås arbetslösheten stiga till sex
procent. Men det kan bli ännu värre då konjunkturen håller på att förvärras
för flera branscher. Allra värst ute är den viktiga amerikanska bilindustrin
med dess inhemska underleverantörer. Ökad arbetslöshet kan i sin tur
förvärra de redan stora problemen på bostadsmarknaden.
Ett gigantiskt och skenande budgetunderskott. Nästa år väntas
budgetunderskottet överskrida 1 000 miljarder dollar, motsvarande fem
procent av USA:s bruttonationalprodukt, bnp.
Krigen i Irak och Afghanistan kommer dessutom fortsätta gräva djupa hål i
statsbudgeten.
Det mesta talar ändå för att Obama blundar för det skenande budgetunderskottet
och istället lanserar ett stimulanspaket på 200-300 miljarder dollar för att
få fart på konsumtionen hos låg- och medelinkomsttagarna.
Samtidigt är risken stor att budgetunderskottet längre fram ökar så pass
mycket att det blir ohanterligt och allt svårare att finansiera. Hittills
har framför allt Kina finansierat USA:s underskott, men nu börjar även de
asiatiska tillväxtekonomierna få problem.
Finanskrisen kan ta ny fart. Turbulensen på finansmarknaden har minskat sedan
den amerikanska kongressen godkände det statliga räddningspaketet på 700
miljarder dollar. Samtidigt har centralbanken Federal Reserve sänkt
styrräntan och ökat likviditeten på marknaden.
Men finanskrisen är långt ifrån över. Lågkonjunkturen gör nu att konkurserna
ökar och att bankerna och bolåneinstituten riskerar nya kreditförluster. Det
är därför högst osäkert om räddningspaketet kommer att räcka.
En sak är sig dock lik jämfört med tidigare ekonomiska kriser i modern
amerikansk historia – än en gång är det hushållen som ska rädda landet.
Och dem är ingen liten maktfaktor. Den privata konsumtionen står för två
tredjedelar av USA:s tillväxt, högre än i något annat land. Därför kommer
Obama göra allt för att den amerikanska konsumenten får tillbaka förtroendet
och återvänder till bilhallarna och stormarknaderna.