Stetler leder den utredning om mutbrott som inleddes efter uppgifterna i SVT:s Uppdrag Granskning om att Telia Sonera köpte en 3 G-licens av företaget Takilant, som har koppling till den uzbekiske diktatorn Islam Karimovs dotter.
– Jag anser att det här handlar om brottsliga pengar, säger Stetler.
Han har skickat in en begäran om kvarstad till tingsrätten angående företaget Takilant.
– Det här beslutet kan bara gälla ett par dagar. Sedan måste tingsrätten bekräfta beslutet, säger Stetler.
Var finns kontot?
– Det kan jag inte ge någon information om.
Stetler vill inte gå in på övriga detaljer om vad som händer i utredningen.
Takilants konto där 30 miljoner dollar har spärrats finns hos Nordea, skriver SvD Näringsliv på nätet.
– En ansvarig person hos oss kände igen namnet Takilant när han såg programmet och agerade sedan snabbt. Takilant öppnade ett konto hos oss här i Sverige under 2011 och har sedan under ett par omgångar satt in sammanlagt 30 miljoner dollar, säger Helena Östman, informationschef på Nordea till tidningen.
Pengarna kommer från den schweiziska banken Lombard Odler Darier Hentsch and Cie. Schweizisk polis utreder Takilant för misstankar om penningtvätt.
Åklagaren Berndt Berger, som arbetar med Stetler på Riksenheten mot korruption, har till Stockholms tingsrätt lämnat in en begäran om kvarstad av Takilants tillgångar i Sverige på totalt 1,5 miljarder kronor.
Berger ifrågasätter om Takilant har haft en uzbekisk 3 G-licens.
– Vi kommenterar inte de här uppgifterna, säger Telia Soneras presschef Iréne Krohn till TT.
Hon säger att Telias inställning är att Takilant var den riktige ägaren till mobiltelefonilicensen i Uzbekistan:
– Det säkerställde vi.
I åklagarens framställan till tingsrätten pekas två skäligen misstänkta personer ut som företrädare för Takilant. Det är Gayane Avakyan, 29 år, med bakgrund i modebranschen och nära bunden till Gulnara Karimova, äldsta dotter till diktatorn Islam Karimov, och en 36-årig man, en av två uzbeker som i somras greps i Schweiz misstänkta för penningtvätt i samband med en stor ekobrottsutredning kring Karimovregimens affärer, enligt Central Asian news service. Mannensr namn har tidigare inte kopplats till Takilant.
Båda är i Sverige misstänkta för grovt mutbrott eller medverkan till grovt mutbrott samt grovt penninghäleri, enligt åklagarens framställan.
Kvarstad fungerar så här, exemplifierar statsåklagare Berndt Berger vid Ekobrottsmyndigheten: Vid en förskingring på 10 miljoner kronor hittar polisen 300 000 kronor hos den misstänkte. Då begär åklagaren kvarstad på 10 miljoner och uppger för tingsrätten att 300 000 kronor är tagna i förvar.
I fallet Takilant motsvarar beloppet 1,5 miljarder kronor den uppskattade utbetalningen från Telia Sonera till Takilant och 30 miljoner dollar vad som faktiskt har hittats på Nordeakontot.
– Det här är precis i inledningsskedet och det här med beloppen är mycket preliminärt, säger Berndt Berger.
På torsdag är det kvarstadsförhandling i Stockholms tingsrätt. Då ska domstolen besluta om kvarstad. Det som åklagaren har gjort hittills, att ta 30 miljoner dollar i förvar, är en temporär åtgärd för att säkra egendom.
Är framställan om kvarstad riktad mot Takilant i Gibraltar eller gäller den bara i Sverige?
– Kvarstaden riktas ju mot bolaget, men i praktiken handlar det om de pengar som finns i Sverige, svarar han.