Banken sänker även den egna prognosen för den framtida styrräntan.
Enligt prognosen kommer reporäntan att ligga kvar på den här nivån ungefär ett år framåt. Om två år, det vill säga tredje kvartalet 2014, kommer däremot styrräntan att ha höjts till 2,4 procent.
Många hade förespråkat en sänkning från 1,50 procent, men förhandstipsen pekade på oförändrad ränta.
Kampanjen för sänkt reporänta har varit påtaglig den senaste månaden. Förespråkarna, framför allt näringslivet, men även facket och två av de sex ledamöterna i riksbanksledningen, pekar bland annat på det låga inflationstrycket och kronans förstärkning som skäl till en räntesänkning.
"I juli konstaterade Riksbanken att inflationstrycket i svensk ekonomi var lågt och att penningpolitiken därför behövde vara expansiv. Sedan dess har kronan stärkts snabbare än väntat och därtill har produktivitetstillväxten i svensk ekonomi blivit oväntat hög. Sammantaget innebär detta att inflationen blir lägre framöver jämfört med bedömningen i juli", skriver Riksbanken
Kronan tappade några ören efter räntebeskedet och svenska obligationsräntor med kortare löptider föll. Enligt Olle Holmgren, ekonom på SEB, borde räntesänkningen även spilla över på räntorna på korta bolån och andra krediter till hushåll och företag.
Räntesänkningen kommer inte att ge den ihållande försvagning av kronan som många efterlyst, enligt Olle Holmgren.
– Vad Riksbanken gör är inte avgörande för kronans styrka just nu, säger han.
Enligt Holmgren beror den starka kronan på att investerare söker säkra placeringar under krisen i eurozonen och att den svenska ekonomin och statsfinanserna ser förhållandevis starka ut, trots den kraftiga inbromsningen.
Bengt Hansson, utredningschef på Statens Bostadskreditnämnd, brukar varna för en prisbubbla på husmarknaden. Den risken fanns redan före dagens sänkning.
– Det här innebär en marginellt ökad risk, säger han.
Samtidigt konstaterar han att bankerna tar ut högre vinstmarginaler på bolåneräntan, vilket gör att boräntan ligger högre än vad den annars skulle göra.
– Det är paradoxalt bra med bankernas högre marginaler. Annars finns risken för en alltför snabb skuldsättning, vilket bygger in en sårbarhet för kommande kriser, säger Hansson.
Karolina Ekholm och Lars E O Svensson, som länge förespråkat en lägre räntenivå, reserverade sig mot beslutet. Svensson ville ha en sänkning av reporäntan till 1 procent redan nu, medan Ekholm ville att räntan sänks till 1 procent senare under hösten.
Exportrådets chefekonom Mauro Gozzo är nöjd med sänkningen.
– Jag skulle ha sänkt för länge sedan. Riksbanken ligger ofta efter och sänker när saker redan har skett.
Han menar att Riksbanken alltför mycket ser till riskerna med låga räntor, men tar för lite hänsyn till risken att västvärlden hamnar i deflation.