STOCKHOLM. Regeringen har blivit mer optimistisk om Sveriges ekonomi och
räknar med att bruttonationalprodukten (BNP) växer med 3,0 procent 2010, 3,6
procent 2011 och 3,2 procent 2012.
I sin tidigare prognos, som presenterades i november, spådde regeringen en
tillväxt på 2,0 procent 2010. Men i förra veckan sade finansminister Anders
Borg att ekonomin väntas växa betydligt mer än så.
Arbetslösheten väntas under 2010 stiga till 9,5 procent, för att därefter
sjunka till 8,9 procent 2011 och 7,6 procent 2012.
Konsumentpriserna beräknas stiga med 1,3 procent 2010, 2,1 procent 2011 och
2,7 procent 2012.
Framför allt arbetslöshetssiffrorna har reviderats ned jämfört med vad
regeringen trodde våren och hösten 2009. Finansminister Anders Borg uppger
att han själv blev överraskad när medarbetarna presenterade de senaste
prognoserna.
– Det är en rätt kraftig nedrevidering på uppemot fyra procentenheter om man
tittar ett par år framåt, sade han vid en presskonferens.
– Vi kommer att ligga på en nivå om fyra–fem procents arbetslöshet inom några
år, fortsatte Borg.
I vårpropositionen och från budgetpropositionen från 2009 bedömde Borg att
300 000 personer skulle förlora jobben på grund av finanskrisen mellan 2008
och 2011.
– Nu ser det ut som om att det blir 120 000 personer, sade han.
Förra året bedömde finansdepartementet att 100 000 jobb skulle försvinna
varaktigt, men den siffran har nu blivit påtagligt mindre, enligt Borg.
– Det betyder inte att vi inte har ett bekymmer på svensk arbetsmarknad.
Framför allt måste vi minska risken för långvarig utslagning. Det finns all
anledning att fortsätta stärka arbetsmarknadens funktionssätt, sade Borg.
De offentliga finanserna ser också ut att stärkas snabbare än vad man tidigare
trott. I december 2009 räknade Borg med att nå balans 2013 och ett överskott
på en procent 2014.
– Min bedömning är att vi kan nå balans något tidigare och att överskottet kan
bli väl över en procent 2014, sade Borg.
Trots de allt ljusare prognoserna så är Borg försiktig med att utlova något
reformutrymme under nästa mandatperiod. Han påpekar att även om överskottet
i de offentliga finanserna hamnar över en procent så innebär det inte att
den överskjutande delen är detsamma som ett reformutrymme.
Han tillade dock att finanspolitiken inte ska vara åtstramande under 2011 och
2012 och nämnde ett par områden där satsningar kan komma att behövas, till
exempel tillfälliga krisåtgärder och att mildra krisens verkningar för vissa
utsatta grupper som pensionärer, ungdomar och barnfamiljer med dålig ekonomi.