Här är några placeringsalternativ för sparare som tror på en börsnedgång
närmaste året och vill skydda sina pengar.
Räntefonder: En räntefond innehåller enbart räntebärande
värdepapper, till exempel obligationer. En räntefond påverkas av hur de
långa och korta räntorna utvecklas. Tvärtemot vad många tror sjunker värdet
på kort sikt i en räntefond när räntan stiger. Omvänt så stiger värdet när
räntan sjunker.
+ Varierar normalt inte särskilt mycket i värde, utan ger en stabil
värdeförändring.
- Avkastningen avtar när räntan är på väg upp, något som väntas inträffa
närmaste året.
Obligationsfonder: En obligationsfond är en värdepappersfond som
investerar i räntebärande instrument med löptid längre än ett år. Fonderna
kan variera i risk beroende på vilken typ av obligationer de investerar i.
Obligationer utställda av stater är generellt de mest säkra. Det finns även
obligationsfonder som investerar i instrument med långa räntebindningstider.
+ Ger oftast högre ränta än korta räntefonder, men på lång sikt.
- Precis som för räntefonder avtar avkastningen när räntan är på väg upp,
något som väntas ske närmaste året.
Hedgefonder: Tanken med hedgefonder är att de ska skydda mot nedgång.
De ska ge ett plus oavsett om aktiekurserna går upp eller ned. Under
börsraset ifjol föll även merparten av hedgefonderna. Men fallen hos de
flesta var betydligt mindre jämfört med Stockholmsbörsen som rasade med 42
procent. En hedgefond har friare placeringsregler jämfört med en vanlig
aktiefond.
+ Brukar klara sig bättre jämfört med aktiemarknaden i övrigt under långvariga
och djupa börsnedgångar.
- Fonden kan svänga kraftigt under enskilda år.
- Ofta höga avgifter.
Garantifonder: Fonder som garanterar upp till 90 procent av satsat
kapital. Är egentligen en blandfond som till största delen består av
obligationer och en mindre andel aktier.
Men det gäller att se upp med garantifonderna. Många fonder garanterar inte
alls något utan sätter endast upp vissa målsättningar när det gäller
garantinivån.
+ Kan passa den försiktige fondspararen som kan avvara pengarna under en lite
längre period.
- Höga avgifter.
- Ofta mycket dålig affär att ta ut pengarna före löptidens utgång.
Sparkonto: Ett alternativ för spararen som helt vill lämna börsen och
räntemarknaden i orostider. Utbudet av sparkonton har ökat kraftigt under de
senaste åren och de allra högsta räntorna finns på de så kallade
fasträntekontona. Nackdelen är att dessa ofta kräver att insättaren binder
pengarna under en viss tid.
+ Pengarna är lättillgängliga om spararen bestämmer sig för att ta ut dem
eller byta sparform.
- Pengarna måste oftast bindas under en längre tid om man vill få de allra
högsta räntorna.
Företagsobligationer: Kan enkelt beskrivas som skuldebrev utgivna
av företag. Risken är lägre än i aktier men samtidigt högre än i
statsobligationer. Det innebär att avkastningen på företagsobligationer
vanligtvis är lägre jämfört med aktier men högre jämfört med
statsobligationer.
Företagsobligationer brukar delas in i två kategorier:
Investeringsobligationer, som är utgivna av företag med hög kreditvärdighet,
och högränteobligationer, som är utgivna av företag med lägre
kreditvärdighet. Högränteobligationerna kan ge en årlig avkastning på runt
15 procent.
+ Framför allt investeringsobligationer brukar klara sig bättre jämfört med
aktier vid en börsnedgång.
- Trots ökade intresset är det fortfarande svårt för privatpersoner att köpa
företagsobligationer.