Israels ekonomi är stark. Efter växande problem på 1990-talet och en rejäl
svacka efter millennieskiftet reformerades den statliga sektorn. Den globala
högkonjunkturen gav Israel en rejäl skjuts. Mycket talar för att
finanskrisen inte kommer att slå särskilt hårt i Israel.
– Israeliska banker är konservativa och inte så sofistikerade, det betalar
sig, har den israeliske centralbankschefen Stanley Fischer sagt.
Det finns likheter mellan Sveriges Göran Persson och den konservative
israeliske politiken Benjamin Netanyahu. Bägge ledde som finansministrar en
reformering av sitt lands ekonomi, Persson på 1990-talet och Netanyahu åren
2003–2004.
– Man kan tycka vad man vill om Netanyahus utrikespolitik, men för Israels
ekonomi var han definitivt en tillgång, säger Lars Christensen,
chefsanalytiker för Danske Bank i Köpenhamn.
– Israel genomförde det Sverige gjorde ett par år tidigare, säger han.
Netanyahu skar kraftigt i de offentliga utgifterna, införde en skattereform,
upplöste monopol och privatiserade tidigare offentlig verksamhet. Israel
hade fram till dess haft en utpräglat statligt dominerad ekonomi.
Statsskulden kunde successivt sänkas från 100 procent av bnp
(bruttonationalprodukten) till 60.
Skillnaderna mellan Sverige och Israel är stora, men det finns slående
likheter. Den israeliska valutan shekeln flyter, centralbanken sätter
självständigt styrräntan (flera sänkningar under senhösten), beroendet av
exporten är stort, och industrin domineras av högteknologi, läkemedel och IT.
Det senare gör Israel till en lockande samarbetspartner för svenska företag.
Ericsson är dominanten. Det svensk-israeliska samarbetet inom vapenindustrin
har kritiserats av vänster- och miljöpartiet i Sverige.
Det direkta finansiella stödet från USA till Israel stöder däremot valutan på
ett sätt som Sverige saknar och gör att shekeln kunnat stärkas trots att
landet har handelsunderskott.
Israeliska apelsiner är en stor exportprodukt allmänt, men till Sverige är
högteknologiexporten värd fyra gånger mer än livsmedelsexporten (2007).
Det är uppenbart att Israel inte kommer att undgå den internationella
lågkonjunkturen, men Bank of Israel framhåller att varken fastighetsbubbla
eller osunda huslån fått genomslag i landet. Någon bankakut är inte aktuell.
När den israeliska regeringen överväger de ekonomiska riskerna med angrepp mot
Hamas i Gaza, gör de det mot bakgrund av två tidigare blodiga konflikter:
angreppet mot Hizbollah i Libanon 2006 och den andra Intifadan, som började
2000.
Av kriget i Libanon fruktade man att ekonomin skulle ta ordentligt med stryk.
Men det blev inte så. Chefen för Bank of Israel Stanley Fischer sa efteråt
att han var överraskad av den israeliska ekonomins motståndskraft.
Enligt Bank of Israel blev landets bnp bara 0,5 procent lägre än den skulle ha
blivit om kriget aldrig ägt rum. Mycket lades i ruiner i norr. Jordbruket
fick en rejäl smäll och turismen störtdök – men repade sig snabbt.
Intifadan från de ockuperade områdena fem år tidigare riktade ett mycket
större slag mot Israels ekonomi, bland annat genom att terrorhandlingar som
utfördes inne i Israel. Exporten till USA drabbades samtidigt av att
IT-bubblan brast och den följande konjunkturnedgången.
Men det var före de inrikes reformerna.
– Om kriget i Gaza inte blir för långvarigt, tror jag inte det skadar Israels
ekonomi, säger Lars Christensen