WASHINGTON. President Bushs krismöte i Vita huset om det ekonomiska
räddningspaketet på 700 miljarder dollar urartade i öppet gräl. Ledande
demokrater anklagade presidentkandidaten John McCain för att ha saboterat en
uppgörelse.
I ett uttalande från McCains kampanjstab sades att han varken ställde sig
bakom eller dömde ut något förslag. Mötet i Vita huset utvecklades till ett
”grälsjukt ordkrig”, hette det i uttalandet.
Barney Frank, demokratisk ordförande för representanthusets finansutskott,
sade att förhandlingarna kommer att fortsätta i dag. Andra demokrater menade
att det fanns risk för att förhandlingarna skulle fortsätta in i nästa vecka.
Enligt Vita husets talesman Tony Fratto föredrar president Bush den
räddningsplan som finansminister Henry Paulson lagt fram.
Misstron mellan banker runt om i världen fick nytt bränsle i dag sedan det
stod klart att USA:s största sparbank, Washington Mutual, gått omkull och
köpts upp av JP Morgan.
För de svenska storbankernas del verkar det dock inte föreligga några problem
att finansiera sin löpande verksamhet, enligt Mattias Persson, chef för
avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken.
Tomas Flodén, chefekonom på Finansinspektionen (FI), säger att de svenska
bankernas exponering mot det kollapsade amerikanska spar- och
bolåneinstitutet Washington Mutual är liten.
– Betydligt mindre än vad den var mot Lehman Brothers till exempel, säger han.
Suget efter svenska statsskuldväxlar är fortfarande stort, visar statistik
från Riksgäldens senaste extra auktion av växlar i dag.
Totalt erbjöd Riksgälden växlar för 15 miljarder kronor, men bud på växlar
värda sammanlagt nästan 28 miljarder kronor kom in under auktionen.
Snitträntan hamnade liksom tidigare extra auktioner den gångna veckan ett
30-tal räntepunkter under Riksbankens reporänta på 4,75 procent.
Efterfrågan på statsskuldväxlar ökar i orostider, då andra placeringar på
marknaden betraktas som osäkra.
I dag föll också Stockholmsbörsen kraftigt. Samtidigt drog de så kallade
spreadarna – det vill säga skillnaden på räntan på statspapper och räntorna
på bostads- och företagsobligationer – iväg igen.
Större spreadar kan direkt översättas i högre finansieringskostnader för
banker, vilket i sin tur leder till högre räntor för både hushåll och
företag.