Medan (den manliga) makten i Malmös näringsliv samlas kring fotbollen och MFF
för inbördes ryggdunkande har motsvarande maktbas i Lund alltid funnits i
nätverket av gamla Lundaspexare och karnevalsgeneraler.
Banden som knyts i dessa mansdominerade studentkretsar fortplantar sig sedan
genom yrkeskarriärerna, inte minst inom näringslivet.
Tidigare års karnevalsgeneraler återfinns i dag till exempel på vd-stolen hos
Nationalencyklopedin, som näringslivsdirektör i Malmö stad och som vice vd
för kommunikationsbyrån Scandvision (där Malmös nye näringslivsdirektör
dessutom fram tills nyligen var vd).
Det är inget fel varken på dessa personer eller på 2010 års karnevalsgeneral
Erik Neppelberg. Men med raden av män i karnevalstoppen går det inte heller
att sopa undan argumentet att det finns en struktur som motverkar jämnare
könsspridning och bättre mångfald.
När Lunds studenters karneval på 160 år inte lyckats hitta en enda kvinna som
håller måttet som general måste helt enkelt något vara fel. Mest sannolikt
handlar det om ett allvarligt synfel, där kandidaternas egenskaper granskas
genom glasögon som bara känner igen de attribut som förknippas med tidigare
karnevalsgeneraler – som ju alla varit män.
Tar vi klivet från universitetsfontänen till forskningsbyn Ideon ser bilden
lite bättre ut. Av de drygt 200 innovationsföretagen har cirka tio procent
en kvinna som vd. Det är strax över siffran för de skånska börsbolagen, där
andelen kvinnor på vd-stolen tidigare i år var sju procent.
Dessvärre har andelen kvinnor i ledningen för Ideonbolagen legat mer eller
mindre stilla under 2000-talet, trots att allt fler kvinnor läser på
universitetets utbildningar. Det borde alltså finnas grogrund för en jämnare
könsfördelning i toppen på det forskningsbaserade näringslivet i Lund. Ändå
händer ingenting. Det är lätt att misstänka att det är samma synfel som
råder i rekryteringen av direktörer som karnevalsgeneraler.
Många vill tro att jämställdheten kommer att förbättras med tiden, att
uppväxande generationer ska bidra till en positiv förändring. Tyvärr måste
jag tvivla – återigen med Lundakarnevalen som grund. Nu handlar det däremot
inte om själva valet av ännu en man till general, utan om reaktionerna i den
efterföljande debatten.
På Sydsvenskans sajt haglade kommentarer som visade total avsaknad av
förståelse för frågor som jämställdhet och mångfald. Samma sak händer
ständigt på studenttidningen Lundagårds sajt, där en karnevalsdebattör
mycket träffande illustrerade denna blinda fläck med kommentaren ”Kan alla
sluta fastna i genusträsket!”
Även om jämställdhetsfrågan lever bland morgondagens ledare under utbildning
på Lunds universitet, så finns uppenbarligen också starka röster som höjs
mot varje försök att vrida utvecklingen i mer jämställd riktning.
Varje debatt om bästa vägen till ett mer jämställt samhälle är en
intellektuell utmaning där det måste få rymmas många olika åsikter. Däremot
är det tragiskt när debatten sänks till en nivå som handlar om varför
jämställdhet över huvud taget skulle vara viktigt.
Men skam den som ger sig! Eftersom näringslivet uppenbarligen ligger steget
före universitetsvärlden i jämställdhetsfrågorna finns nu chans till
kunskapsöverföring i omvänd riktning.
De företag som funderar på att sponsra Lundakarnevalen kan börja med att kräva
att få se organisationens mångfaldsplan. I tider där samhällsansvar står
högt på många företags agenda är det en självklarhet att försäkra sig om att
en potentiell samarbetspartner inte styrs utifrån unkna värderingar.
Lundakarnevalen är en fantastisk chans för tusentals studenter att både
utvecklas och ha kul. Den möjligheten borde vara lika öppen för alla som
vill engagera sig.
Ett seriöst arbete med att låta mångfaldsfrågorna genomsyra hela
karnevalsarbetet skulle reparera lite av den stukade imagen.
Vad kunde för övrigt passa bättre ihop med karnevalstemat ”rätt & fel”?