Att tiga om negativa nyheter är en dålig idé

Ingen kan ha överraskats av miljardförlusten när ST-Ericsson nyligen släppte sitt resultat för tredje kvartalet i år. Det är allmänt känt att plattformsbolaget, med stor verksamhet i Lund, har ekonomiska problem som drar ner moderbolaget Ericssons resultat.

Det som överraskar är i stället ledningens val av tidpunkt för rapportsläppet. Först en dryg timme före midnatt kablades nyheten ut. Då hade de flesta redaktioner stängt för dagen och tidningarna var redan på väg i tryck.

Inte heller nattvakna webbredaktioner hade mycket att hämta, eftersom ST-Ericssons ledning höll sig gömd i nära femton timmar. Först vid 13-tiden nästa dag kommenterade de resultatet i en telefonkonferens.

Den tolkning som ligger närmast till hands är förstås att bolaget så långt som möjligt ville undgå negativ publicitet kring miljardförlusten. Det är i så fall direkt korkat. Allt som rör Ericsson leder alltid till rubriker, oavsett vad man gör för att dölja det.

Dessutom är det oansvarigt gentemot finansmarknad, kunder och egna anställda. Genom att sticka huvudet i sanden förlorade ST-Ericsson möjligheten att förklara för omvärlden hur verksamheten ska vändas till positivt resultat.

Om inte ens Ericssons erfarne kommunikationsdirektör Henry Sténson kan hålla bättre ordning på dotterbolagens kommunikation är det kanske inte så förvånande att många betydligt mindre bolag i Skåne har liknande problem med sin kommunikation.

När rapportsäsongen nu så smått börjar ebba ut för den här gången är det bara att konstatera att det, trots stort utbud av medieträning för direktörer och en uppgång för kommunikationskonsulterna, återstår mycket att göra innan näringslivet kan få godkänt för sitt kommunikationsarbete.

Kvartalsrapporterna är de börsnoterade bolagens gratistillfälle till publicitet fyra gånger om året. Varje ekonomijournalist måste trots allt plöja igenom rapporten för att se om det finns några spännande detaljer att fiska upp mellan raderna. Ändå lämnar kommunikationen en hel del övrigt att önska.

Mer än en gång har det hänt att bolag försökt gömma undan obehagliga nyheter om uppsagda samarbetsavtal eller avvecklade verksamheter i en fotnot till rapporten. Det är bara naivt, särskilt som ”avslöjandet” bara blir så mycket större när en nyhetshungrig journalist till slut hittar uppgifterna.

Samma sak gäller för intetsägande rubriker på pressmeddelanden med dåliga nyheter, där bolagen verkar hoppas att ingen ska bry sig om att läsa dem och upptäcka uppgifterna om neddragningar eller andra problem.

En annan klassiker är att vd inte går att få tag i när bolaget gått ut med ett pressmeddelande. Det kan låta som ett nybörjarmisstag, men händer ideligen bland de skånska börsbolagen. Häromveckan ringde en vd tillbaka först klockan 16.59. Då var artikeln redan skriven och publicerad på nätet för flera timmar sedan.

De enda som kan vara lyckliga över detta är kommunikationsbyråerna, eftersom deras tjänster ser ut att behövas även i framtiden.