Mindre pengar kan ge mer kreativitet

Med förhoppningen att bli vassare inom själva tillväxtfrämjandet har flera hundra personer i veckan samlats för tvådagars-konferensen Generator i Malmö.

Nästan samtliga deltagare kom från den offentliga sektorn eller något av alla offentliga initiativ inom upplevelseindustrin, som omfamnats av alla från kommunala byråkrater till den tidigare näringsministern Leif Pagrotsky (S).

De första offentliga satsningarna startade för tio år sedan och det är ingen tvekan: upplevelseindustrin är idag en viktig del av det svenska närings-livet. Den står för cirka fem procent av bnp och sysselsätter 280  000 människor i de branscher som brukar räknas in: arkitektur, dator- och tv-spel, design, film, foto, konst, litteratur, marknadskommunikation, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism/besöksnäring och upplevelse-baserat lärande.

Frågan om satsningarna varit framgångsrika och vad det ska satsas på i framtiden besvarades dock aldrig under gårdagens debatter med bland andra kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M).

Däremot gick livsmedels-
--entreprenören Karin von Schenck från Österlen till angrepp mot det rådande bidragssystemet: ”Pengarna försvinner när man måste skriva avancerade projektplaner, som sedan ska grans-kas av någon tjänsteman som talar om för de kreativa entreprenörerna hur jobbet ska göras. När projekttiden är slut finns inga pengar kvar, men tjänstemannen har ofta fått ett nytt fint jobb.”

Kritiken träffar många av programmen för upplevelseindustrin. Det offentliga vet hur man stöttar stor-företagen genom forskningssatsningar för exempelvis fordonsindustrin, men har svårare att få grepp om de kreativa näringarna.

Upplevelseindustrin är till sin natur ofta småskalig och drivs av enskilda kulturarbetare eller småföretagare. För stor administration riskerar bara att döda kreativiteten. Då är det kanske lika bra att inte dela ut några pengar alls. Men om detta talades det inte i gårdagens debatt.